Sök:

Sökresultat:

1129 Uppsatser om Emotionellt lärande - Sida 41 av 76

NÀr barnet drabbas av cancer - förÀldrars upplevelser

Varje Är drabbas ungefÀr 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. NÀr barnet drabbas av cancer sÄ hamnar förÀldrarna i en krissituation, och dÄ kan de behöva mer stöd för att hantera denna svÄra situation. FörÀldrarna Àr lÀnken till barnet, Àr inte mamma och pappa starka och mÄr bra sÄ kan inte barnet heller mÄ bra. Syftet med denna studie Àr att beskriva förÀldrars upplevelser nÀr barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger pÄ kvalitativa artiklar.

Sjuksköterskors upplevelse av att ge fysisk beröring till patienter

Beröring hör till mÀnniskans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt vÀlbefinnande. Intresset för detta Àmne vÀcktes under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring Àr unik och olika för alla mÀnniskor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvÄrdnaden? och ?beröring i omvÄrdnadsrelationen? utifrÄn relevant litteratur.

PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT V?NTA P? EN HJ?RTTRANSPLANTATION En litteratur?versikt

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

"PÄ egen hand skulle det nog inte ha gÄtt" : NÄgra deltagares upplevelse av arbetskonsulentens stöd i metoden Supported employment

Delaktigheten pÄ den öppna arbetsmarknaden Àr lÄg för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgÄngsrik i att hjÀlpa denna mÄlgrupp att nÄ, fÄ och behÄlla ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig pÄ arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien Àr att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skrÀddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för tvÄ deltagare, som har nÄtt en praktikplats dÀr de trivs och kommer till sin rÀtt.

NÀrhet- ett sÀtt att skapa trygghet : En kvalitativ studie om pedagogers bemötande av barn med autism i förskolan

Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.

Faktorer som pÄverkar depressionssymptom efter en Coronar arteriell bypass-kirurgi. : - En litteraturstudie

Depressionssymtom Àr en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och mÄnga olika faktorer pÄverkar depressionssymtomen. Detta Àr nÄgot som sjuksköterskor mÄste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers pÄverkan pÄ patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrÄn sökningar i Pubmed och i Cinahl.

Ett extra Är i skolan : Konsekvenser pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, sett ur ett lÀrarperspektiv

Denna undersökning bygger pĂ„ 13 lĂ€rares erfarenhet av att ha undervisat elever som gĂ„tt ett extra Ă„r i skolan, nĂ„gon gĂ„ng i grundskolan mellan förskoleklass och Ă„rskurs 6. Syftet Ă€r att undersöka om det extra Ă„ret bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lĂ€rare antar ska ske. Vidare frĂ„gestĂ€llningar Ă€r hur Ă„ret organiserats för eleverna och om Ă„ret medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att fĂ„ ta del av lĂ€rarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom Ă€mnet i Sverige Ă€r mycket begrĂ€nsad har jag till största delen utgĂ„tt frĂ„n internationell forskning.Mitt resultat visar att lĂ€rarna ansĂ„g att det extra Ă„ret varit mycket betydelsefullt för eleverna, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och emotionellt. Även om det extra Ă„ret inte innebar att alla kunskapsmĂ„l uppnĂ„ddes för Ă„rskursen, sĂ„ var det enligt lĂ€rarna ett steg i rĂ€tt r iktning för eleverna.

Med hjÀrtat pÄ det rÀtta stÀllet : FörÀldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfött hjÀrtfel

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje Är föds med ett medfött hjÀrtfel och förförÀldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska pÄfrestningar. Kunskap om förÀldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjÀrtfel kan stÀrka sjuksköterskans förmÄga att fungera som ett stöd tillförÀldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjÀrtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrÄn artiklarnas innehÄll: PÄverkan pÄ kropp och sjÀl med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rÀdsla.

Upplevd pÄverkan pÄ roller i vardagslivet för personer med reumatisk sjukdom

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskrÀnkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan pÄverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva pÄverkan pÄ sina roller i vardagslivet.Integrerad metod anvÀndes med lÀmplighetssampling pÄ tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att fÄ en tÀckande och tillförlitlig bild av upplevd pÄverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes pÄverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskrÀnkning och minskad uthÄllighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes pÄverkade genom att de minskade eller försvann helt.

Vad Àr hÀlsa? : En diskursanalys av hÀlsotidningen MÄBra

Denna studie syftar till att visa hur hÀlsa representeras i hÀlsotidningen MÄBra. UtgivningsÄret för tidningen  i studien Àr 2008. Studien bygger pÄ en semiotisk analys av de bilder som finns pÄ tidningens omslag. Den bygger ocksÄ pÄ en kvalitativ diskursanalys av ett avgrÀnsat material. De teorier som studien utgÄr frÄn Àr genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hÀlsa Àr, frÀmst frÄn ett hÀlsopedagogiskt synsÀtt.

Det b?rjar med skojbr?k. Ett utvecklingsarbete som belyser problematiken med negativa mansnormer och att arbeta normmedvetet.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Att vÄrda vid livets slutskede : Sjuksköterskors erfarenheter av passiv eutanasi

Bakgrund: Passiv eutanasi innebÀr ett undanhÄllande eller tillbakadragande av livsuppehÄllande behandling och Àr bÄde lagligt och etiskt godkÀnt i de flesta lÀnder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi dÄ hen har en viktig roll gÀllande vÄrdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst Ät deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi.Metod: Studien Àr en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad pÄ tio artiklar dÀr en manifest innehÄllsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att fÄ dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt pÄverkad beskriver hur vÄrdandet pÄverkar sjuksköterskorna och att ge vÄrd vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett vÀrdigt avslut. I dessa kategorier Äterfanns Àven tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett vÀrdigt avslut. Detta kunde göras genom att fÄ vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vÄrden..

HINDER OCH M?JLIGHETER F?R SJUKSK?TERSKAN ATT IDENTIFIERA SEPSIS P? AKUTMOTTAGNING En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Erfarenheter av att leva med malignt melanom ? En litteraturstudie om psykiska reaktioner och copingstrategier

Bakgrund: Sola Àr bÄde hÀrligt och viktigt för att kroppen ska fÄ tillrÀckligt med D-vitamin, men det kan ocksÄ innebÀra en fara. I Sverige insjuknar varje Är ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt Àr mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att fÄ ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Arga pojkar och ledsna flickor? : En enka?t underso?kning ga?llande studenters fo?rva?ntningar pa? emotionella reaktioner hos barn i emotionellt laddade situationer.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->