Antalet långtidssjukskrivna i samhället har ökat kraftigt under det senaste årtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lång sjukskrivning är låg. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt, såväl ur ett samhälleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vägar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie är att undersöka långtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjälp av rehabilitering genom en så kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebär det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras väg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen är kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgått arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

Hälsofrämjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framträdande och viktig roll inom primärvården och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn på hälsa och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var åtta distriktsskoterskor på sex olika vårdcentraler i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade på att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "må bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet på organisatorisk respektive individnivå.

Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta ämnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vävs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig på att mina elever saknade förståelse av bildspråket. Orden och texterna kom därför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förståelse för bildspråket.

Studiens syfte är att undersöka meningsskapande som ett socialpsykologiskt fenomen. Mer specifiktförsöker studien förstå vad som motiverar kundtjänstarbetarna på ett callcenter i västsverige, till attfortsätta arbeta med ett arbete som är lågavlönat, hårt reglerat och monotont.I studien kommer läsaren att få ta del av empiri baserad på tio livsvärldsintervjuer, därkundtjänstarbetare berättar om sina upplevelser av att arbeta i ett callcenter. Empirin visar attmajoriteten av kundtjänstarbetarna upplever sitt arbete ogynnsamt, då kundtjänstarbetarna sällan fårutvecklas eller självförverkligas inom arbetet. Flera kundtjänstarbetare finner heller inget tydligtsyfte med att göra sina arbetsuppgifter. Istället arbetar flera kundtjänstarbetarna för att få enekonomisk tillgång.

Syftet med studien var att beskriva långtidssjukskrivna kommunalanställda kvinnors egna erfarenheter av vad som har varit betydelsefullt för deras återgång till arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem kvinnor från två förvaltningar i en kommun i Norrbotten. Kvinnorna hade varit sjukskrivna från åtta månader till åtta år. De har varit tillbaka i arbetet cirka ett och ett halvt år. Kvinnorna är alla tillbaka i arbete 50% eller mer.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering.

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.

Titeln på arbete är; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende.

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog.

Gymnasielärarnas syn på laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade ämnen.

Bakgrund: Trygghet och föräldrakontakt är viktigt då ett barn vårdas på sjukhus visar flera studier. Såväl barn som föräldrar påverkas negativt om inte möjlighet finns till anknytning, närvaro, delaktighet och känslomässig kontakt med varandra. Föräldrars närvaro i samband med vården av sina barn är inte alltid självklar i dagens läge. Ska föräldrar vara närvarande vid invasiva moment på barn i vården, varför och vem bestämmer det? Det familjecentrerade synsättet understryker dock vikten av att föräldrarna ses som parter i vårdandet.

Vår frågeställning är följande; Influeras företag i sitt praktiska HR-arbete av HRM-filosofin?Präglas HRM-filosofins aktiviteter av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssätt? Har de eventuella HRM-influenserna i ett företags praktiska HR-arbete samma proportion som HRM-filosofin i stort, gällande aktiviteternas prägel av ett stereotypt kvinnligt eller manligt ledarskapssätt? Om HRM-filosofin influerar ett företag, vilka aktiviteter anammas eller förkastas, varför och vilka konsekvenser kan detta få, sett utifrån ett genusperspektiv? Som fallföretag har vi valt SEB. Vi har i vår undersökning bl a kommit fram till att banker influeras av HRM-filosofin i sitt praktiska HR-arbete. Vi har även iakttagit att HRM-filosofins aktiviteter präglas av ett stereotypt kvinnligt ledarskapssätt och så även de delar av HRM-filosofin, som bankerna har anammat..

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Frågeställning: Hur kan en tillämpning av de fem sinnena skapa en djupare emotionell känsla för varumärket Yasuragi?Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sinnesmarknadsföring genom att? Tolka sinnessenationers betydelse i tjänstelandskapet? Analysera hur sensoriella strategier kan stärka varumärkesidentiteten? Diskutera sinnenas inverkan för upplevelsen av ett varumärkeMetod: I denna uppsats har vi gjort en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring som tillämpats på spaverksamheten Yasuragi Hasseludden. Studien bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det sedan skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på deltagande observationer i Yasuragis tjänstelandskap samt åtta intervjuer med perspektiv från både kunden och företagets sida.Slutsats: Vår studie visar hur ett företag kan arbeta utefter sinnesstrategier, i syfte till att skapa en starkare emotionell känsla för varumärket. Studien har visat att spaverksamheten Yasuragi tar förutom de rationella också fasta på de emotionella aspekterna.