Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslagen fick år 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angående bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förälder på grund av svår sjukdom och detta kan resultera i en sämre fysisk och psykisk hälsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvården skulle möjliggöra igenkännande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation då en förälder är svårt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 studier med kvalitativ ansats.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Gränslöst arbete innebär att ansvaret ligger hos individen och denne själv kan bestämma var, hur och när arbetet ska utföras. Prestationsbaserad självkänsla bidrar till utmattning och sömnsvårigheter och att använda sig av kompensatoriska strategier är ett sätt att hantera gränslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad självkänsla, strategier och återhämtning bland personer med gränslöst arbete. En enkätundersökning genomfördes. Deltagare var 93 män och 47 kvinnor som arbetar på ett privat företag inom säkerhet och utbildning.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att främja samspelet mellan barn och föräldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan användas i detta arbete..

Vi uppmuntras att mäta våra liv i prestationer, att finna identitet i arbeteoch fyller våra dagar med aktiviteter. Har det alltid varit så? När och vartfinner vi tid för vila och återhämtning? Är det okej att lägga sig på sofflocket?Jag har tittat närmare på förhållandet mellan arbete och vila..

Ungdomars inställning till droger har ändrats de senaste åren och därför har vi funnit det intressant att ta reda på hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville få tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de städer vi snart kommer att jobba i. På grund av arbetets storlek valde vi att avgränsa oss till en skola och utgick från skolan och fritidsgårdens syn på problemet. För att inhämta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige på fritidsgården i området. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vårat arbete.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning.

Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.