Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ?labbvana? och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Omkring en procent av allabarn som föds i Sverige varje år föds med ett medfött hjärtfel och förföräldrarna resulterarar detta vanligtvis i stora psykiska påfrestningar. Kunskap om föräldrarnas upplevelse av att leva med ett barn med medfötthjärtfel kan stärka sjuksköterskans förmåga att fungera som ett stöd tillföräldrarna. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrarnasupplevelse av att leva med barn med medfött hjärtfel. En litteraturstudie genomfördessom inkluderade 17 vetenskapliga artiklar som bearbetades. Huvudkategorier ochunderkategorier skapades utifrån artiklarnas innehåll: Påverkan på kropp och själ med underrubriker psykisk obalans, leva med stress och oro och maktlöshet och rädsla.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet.Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt.

Denna studie syftar till att visa hur hälsa representeras i hälsotidningen MåBra. Utgivningsåret för tidningen  i studien är 2008. Studien bygger på en semiotisk analys av de bilder som finns på tidningens omslag. Den bygger också på en kvalitativ diskursanalys av ett avgränsat material. De teorier som studien utgår från är genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hälsa är, främst från ett hälsopedagogiskt synsätt.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att delta vid passiv eutanasi.Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården..

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje år ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Kvinnor socialiseras till att visa ka?nslor, d v s att vara mer ka?nsloma?ssigt o?ppna a?n ma?n, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som a?r den emotion som a?r acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta go?r att socialisationen kan skilja sig fo?r pojkar och flickor.

I denna studie undersöker vi företagshälsovårdsanställdas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstå, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det är viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, därför fokuserar vi i denna studie på hur samtalet kan användas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshälsovård har vi fått ett resultat som visar att samtalet är en bra metod att använda i stressförebyggande arbete..

Bakgrund Under de senaste åren har den palliativa sjukvården ökat samt viljan att få bo kvar hemma i livets slut ökat. Detta ställer höga krav, både på yrkeskompetensen hos sjuksköterskorna men även på ett emotionellt plan hos sjuksköterskorna. Patienter behöver ett professionellt bemötande och kontinuitet och ett engagemang i bemötan-det. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att vårda pati-enter i ett palliativt skede i hemmet. Metoden är en litteraturstudie där 7 vetenskap-liga artiklar används och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Evans (2002).

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.