Jag har genomfört en kvalitativ studie om elevens upplevelser och habitus i relation till att bli tilldelad ett åtgärdsprogram i år 9. Syftet är att ta reda på hur eleven och dess omgivning upplever det när eleven får ett åtgärdsprogram och vilka förväntningar både eleven och föräldrarna har. Genom öppna intervjuer har jag samlat in data från sex elever i en skola i Mellansverige. Min studie stöder sig mot Bourdieus teori om att individers värderingar och beteenden formas av sin närmaste omgivning. Resultatet visar att eleverna överlag blir motiverade att ta tag i sina studier för att nå ett godkänt betyg, förutsatt att de inte sedan tidigare har ett flertal åtgärdsprogram.

Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap.Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet.

Är TV-reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltså reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syftet med studien var att belysa barnens upplevelser när föräldrarna genomgått skilsmässa. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

 Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes.

Sjuksköterskeyrket är ett avancerat yrke som kan innebära mycket stress. Arbetsmiljön har en stor betydelse för vilka källor som orsakar stress. Det är ofta arbetsrelaterad stress som orsakar att sjuksköterskor säger upp sig och lämnar yrket. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som orsakar stress i arbetsmiljön. Författarna har använt sig av Graneheim och Lundmans analysmetod där textenheter identifierats för att kondenseras och kategoriseras.

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmåga och är ett av de mål som gymnasieskolor arbetar för. En enkätundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro på sin förmåga inom två olika gymnasieprogram utifrån fyra informationskällor. Även fyra intervjuer med lärare genomfördes för att ta reda på hur de arbetar för att öka elevernas tro på sin förmåga. Resultatet utifrån enkätundersökningen visade att eleverna i båda programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde däremot att fysiska och emotionella tillstånd ökar deras self-efficacy.

The purpose of the study is to investigate MRSA-positive individual´s perceptions of source isolation and barrier nursing, to find nursing inventions witch can provide these patients wellbeing. Eight scientific research reports have been examined, using the guiding principles of Polit et al (2001). The result of the study shows the patients experiences of mentally health/illness, information and communication, physical restrictions and barrier nursing..

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv.

Vad är avgörande vändpunkter i psykoterapi? Detta är en kvalitativ studie av konfidenters upplevelser av avgörande ögonblick/vändpunkter. Studien utgår från konfidenternas upplevelser och beskrivning av dessa vändpunkter. Metoden är fenomenologisk och utgår ifrån EPP- metoden. Samtliga sex informanter har gått i terapi över 25 timmar och alla har gått i en psykodynamisk terapi.

I den här studien undersöks hur lyckliga människor är och skillnader i livstillfredsställelse, mellan olika nivåer av positiva och negativa emotioner, samt vice versa. Insamling av data kommer från en databas. Frekvens analys, oberoende t-test och envägs ANOVA utfördes för att besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att de flesta människor värderar sin lycka (subjektivt välmående) positivt. Det finns signifikanta skillnader i livstillfredsställelse, mellan hög/låg och hög/måttlig/låg nivåer av positiva emotioner och negativa emotioner, samt vice versa.