Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är utsatt för mycket stress i arbetet. De arbetar i organisationer med ständiga förändringar och strukturella omvälvningar. I arbetet ställs sjuksköterskor inför många situationer som innehåller svåra etiska frågeställningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt manifest kvalitativ innehållsanalys.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Upplevelsen av att en anhörig drabbas av kritisk sjukdom och behandlas i respirator kan vara svårt för intensivvårdssjuksköterskan att sätta sig in i då det är en subjektiv upplevelse. Kunskapen och förståelsen av den utsatthet som en närstående upplever har stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskans i sitt arbete. Bakgrund: Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning har eventuellt svikt i ett eller flera livsnödvändiga organ. På grund av det kritiska sjukdomstillståndet är det vanligt att patienten intuberas, sederas och behandlas i respirator. Detta innebär svårigheter i kommunikationen mellan närstående och patienten.

Alkoholrelaterade problem påträffas överallt i vårt samhälle, även inom den somatiska vården. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. Därför känns det angeläget att uppmärksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet än män, men de har en snabbare beroendeutveckling och lägre tålighet för alkohol än vad män har. Detta examensarbete har livsvärlds- och genusperspektiven som teoretiska utgångspunkter.

 Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet.Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat.Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.            ?.

Bakgrund: En av tre drabbas någon gång under livet av cancer. Cytostatikabehandlingenär en av de vanligaste behandlingsformerna, dessvärre medför den alltidbiverkningar. Håravfall beskrivs som en av de värsta biverkningarna undercytostatikabehandling. Syfte: Att belysa forskning kring cytostatikarelaterat håravfallhos kvinnor med cancer. Metod: Genom systematisk sökning via databaser valdes 7kvalitativa och 3 kvantitativa studier ut som grund för en litteraturstudie.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Att genomgå hysterektomioperation kan för många kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att känna befrielse och få bättre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvär, att sakna menstruationen och förmågan att föda barn, att få sämre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förändringar som uppstår efter operationen är den viktigaste omvårdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen är ett användbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

Kolorektal cancer är en sjukdom som drabbar individer över 60 års ålder och är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har under de senaste åren fått stor genomslagskraft i Sverige och flera MBT-behandlingar har upprättats i landet. Mentalisering innebär förmågan att förstå sig själv utifrån känslor, intentioner och tankar. Behandlingen inriktar sig främst på personer med borderline personlighetsstörning eftersom de ofta har en bristande mentaliseringsförmåga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mentaliseringsbaserad terapi hos patienter som genomgått MBT-behandling. Peter Fonagy och Anthony Bateman är de som har utarbetat terapiformen och därför lades stor vikt vid deras forskning kring ämnet.

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga.

Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. Vårt syfte med studien är att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, genom att låta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvården. Målsättningen är att det holistiska omhändertagandet av patienten skall förbättras. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrån Philip Burnards modell för textanalys.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Sjuksköterskeyrket innebär möten med patienter såväl som närstående till patienterna. Sjukdom och dödsfall är inte något som bara drabbar den enskilda personen utan händelsen kan vara lika svår eller svårare för den drabbades familj och närstående. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de närståendes upplevelser och behov för att bättre kunna möta dessa. Denna studies syfte är att beskriva upplevelser och behov hos närstående till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.