Syftet med denna studie är att undersöka några föräldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjälp från samhället upplevs. Tidigare forskning pekar på att kvarlämnade föräldrar drabbas svårt av ett bortförande då det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig på riskfaktorer och kännetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta äger rum i samband med vårdnadstvister och föregås av hot. Kvarlämnade föräldrar drabbas också ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder också på att det finns brister i stöd och hjälp för drabbade föräldrar.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Marknadsföring utgör inte någon särskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. På grund av detta måste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nå ut till sina kunder. Genom att använda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istället för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sätta människans fem sinnen i centrum. Genom att använda sig av flera sinnen kan även ett mervärde skapas, vilket gör att företag inte längre enbart kan koncentrera sig på kärnprodukten.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Vid användning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster är begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrån detta kunna sammanställa en början till ett referensröstmaterial bestående av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frågeställningarna var: Hur samstämmiga i perceptuell röstanalys är bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är någon eller några av de parametrar som bedömarna är överens om extra framträdande i någon röst så att denna röst kan användas som referensröst? Utifrån en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

På en marknad där välutvecklad teknik och kunskap inte längre fungerar som ett konkurrensmedel är det svårt för företag att skapa och tillhandahålla en unik produkt. Med ett starkt varumärke kan företag differentiera sig från andra aktörer med liknande produkter. Ett sätt att bygga upp varumärket är att använda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berätta känsloladdadade historier som berör människor. När företag använder storytelling kan ett mervärde skapas då företagets värderingar förmedlas genom historieberättande.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Forskning visar att företag idag bör engagera människor emotionellt snarare än rationellt för att förmedla budskap. Storytelling är ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera människor på en emotionell nivå samt att det kan nyttjas inom flera användningsområden. För att genomslagskraften ska bli så stor som möjligt måste företagen ha kontroll över vad det är för budskap som sänds ut. Diskussioner förs dock gällande att dagens företag inte anses ha den rätta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om ämnet. Detta gör att fler studier inom området är av betydelse för storytellingens framtida utveckling.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes.

Manpowers Work Life undersökning från maj 2008 visar att ungefär hälften av alla högskole- och universitetsstudenter väljer att arbeta vid sidan av studierna. Undersökningen visar vidare att endast en fjärdedel av dessa studenter har ett extraarbete som matchar deras utbildningsprofil. Det finns även en oro bland studenterna att inte få ett framtida arbete inom deras utbildningsområde (Manpower A, 2008). Detta väckte ett intresse hos oss att undersöka vilken nytta ett icke-matchande extraarbete har haft för en student som idag är nyutexaminerad samt har ett arbete inom dennes utbildningsprofil. Vi vill undersöka nyttan av ett icke-matchande extraarbete ur två perspektiv, både ur den nyutexaminerade studentens syn men även ur deras nuvarande arbetsgivares syn.

Dagens omgivning är full av osäkerhet, marknadssvängningar, geografiska förändringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsätter nutidens organisationer för ständiga förändringar (Savery och Luks 2000). Detta innebär att företag på 2000-talet, genom att systematiskt förbättra verksamheten, oavbrutet måste hålla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position på marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssätt och struktur för ett framgångsrikt förbättringsarbete på Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrån nutida forskning och även en kvalitativ undersökning genom djupgående intervjuer med 19 medarbetare från olika ansvarsnivåer och via en enkätundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry är en del av Akzo Nobel koncernen som är en av världens ledande färgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anställda i över 80 länder där ungefär 3600 anställda arbetar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbättringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och på respektive avdelning.

Bakgrund Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen. SyfteAtt beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel. MetodSom metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år.