I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter.

Konsumtion av mode har gått från att tillfredsställa våra grundläggande behov till att vara ett sätt att uttrycka identitet, status och grupptillhörighet. Behoven möts genom mode, det går dock att ifrågasätta huruvida behoven är möjliga att tillfredsställa. Vår empiriska studie visar att unga kvinnors konsumtion av mode främst handlar om att uttrycka identitet, att belöna sig själv och att känna ett stärkt självförtroende. Mode är ett sätt att uttrycka sin personlighet. I uppsatsen diskuteras huruvida unga kvinnors konsumtion av mode går hand i hand med fast fashion konceptet.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

I denna studie undersöktes designöverväganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens användning av VR-system inom arkitektur är inte särskilt utbredd men anses vara ett stort framtida användningsområde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-området fokuserar på tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte används till att undersöka fenomen som avståndsbedömning och navigeringsförmåga i virtuella världar. Denna forskning är viktig, men är inte tillräcklig för att ge vägledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Detta arbete är ett examensarbete i specialpedagogik på avancerad högskolenivå. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka attityder lärare i grundskolans år 1-6 i en medelstor kommun har till att ta emot elever inskrivna i grundsärskolan i sina klasser. Vi har i arbetet utgått från en gemenskapsorienterande definition av attityder vilken innebär att det finns en skola som passar alla oavsett förutsättningar. Vi har i vårt arbete också använt oss av en modell där lärares attityder till inkludering är uppdelad i tre komponenter, en kognitiv-, emotionell-och beteendedel. Vi har använt oss av en kvantitativ metod genom en enkätstudie där respondenterna fått instämma eller ta avstånd från påståenden med hjälp av en femgradig skala.

Intresset för och konsumtionen av vin har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Vinproducenter och vindistrubutörer upplever dock svårigheter med att differentiera sig bland andra vinmärken och skapa kundlojalitet. Att förstå vinkonsumenters köpbeteende är av vikt för marknadsföring av vin och därför av intresse att studera. Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vinkonsumenters upplevelser och erfarenheter vid köp av vin. Detta för att öka förståelsen för vilka faktorer som är centrala i valet av vin.

Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område. Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna. Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM ? känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer.

Personer med demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med demenssjukdom på särskilt boende.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Vårt examensarbete handlar om mobbning i skolan sett ur pedagogers olika perspektiv. Arbetet är uppbyggt kring forskning som rör mobbning och intervjuer med yrkesverksamma pedagoger i Malmö och Helsingborg. Skolan i Malmö arbetar inte utefter någon speciell modell medan skolan i Helsingborg arbetar efter Olweusmetoden, då de är pilotskola för denna metod. Vårt syfte med arbetet är att få reda på hur olika pedagoger arbetar med sina klasser för att förebygga mobbning. Vår huvudfråga är: På vilka sätt kan man som pedagog arbeta förebyggande mot mobbning? Vi har även tre stycken underfrågor som är: Var har pedagogerna hämtat inspiration från? Märker pedagogerna att deras arbete ger resultat? Kan man, med tanke på skolornas olika förutsättningar, se någon skillnad i förhållningssätt och metoder? Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.