Graviditetsförlust i form av tidiga missfall är en vanlig diagnos i sjukvården. En mer sällsynt diagnos är utomkvedshavandeskap som kan ha ett dramatiskt förlopp och vara direkt livshotande. Sjuksköterskan kan inom flera olika områden i sjuk-vården träffa på kvinnor som har råkat ut för någon av dessa förluster och behöver omvårdnad. Syftet med litteraturöversikten var att ta reda på vad eventuell forsk-ning visade angående kvinnors känslomässiga upplevelser vid graviditetsförlust samt att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa kvinnors reaktioner på vården. För att uppnå syftet gjordes en litteraturöversikt enligt Friberg (2006).

Innan vi påbörjade vår lärarutbildning har vi båda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 år tid,som assistent, obehörig lärare och förälder. Vår erfarenhet från både verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlärare undervisar elever i grundskolan såväl som grundsärskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit något oprecisa och i realiteten har en ämneslärarexamen givit tillräcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska ämne- na i grundsärskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krävs ämneslärarutbildning samt speciallärarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsärskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hälsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlärare i grundsärskolan uppfylls av ytterst få, om ens av någon, i dagsläget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi låter vandra genom en ämnesområdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlärare i deras möte med grundsärskolan.

SammandragUppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering.Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning.

Jerlemar, M & Nordström, J., Patienters upplevelser av att leva med trycksår. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011. Bakgrund: Trycksår är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som drabbar framförallt äldre och rörelsehindrade. Trycksår kan medföra fysiska och psykiska komplikationer hos den drabbade.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jämföra livskvalitet hos närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler är relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta är en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: Frågeformuläret SF-36 användes för att mäta livskvalitet hos närstående till patienter med CHF (n = 28) samt närstående till patienter med MS (n = 19). De närstående valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan närstående till patienter med CHF respektive MS gällande fysisk hälsa, där närstående till patienter med MS har skattat högre fysisk hälsa. Närstående till patienter med CHF skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och närstående till patienter med MS skattade lägst på Vitalitet och högst på Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: Närstående till patienter med CHF skattade signifikant lägre än närstående till patienter med MS gällande fysisk hälsa.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Syftet med detta examensarbete var att, utifrån Victim-Offender-Mediation, differentiell skam, modelling, självförverkligande och emotionell intelligens, undersöka effekten av reparativ rättvisa på gärningspersonen i ett brottmål och på det svenska rättssystemet genom medling vid brott. En litteraturöversikt innefattande tre artiklar och en licentiatuppsats, vilka behandlar ämnet reparativ rättvisa och medling vid brott genomfördes. Resultatanalysen visade att reparativ rättvisa genom medling vid brott har en preventiv effekt på återfallsfrekvensen för gärningspersoner pga. upplevelsen av skam. Föräldrarnas inverkan på barnen är av största vikt.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades.

SammanfattningBakgrund:  Det är vanligt förekommande att personer med psykisk ohälsa vårdas på somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de känner sig ignorerade och att de får vänta längre än andra patienter på att få vård. Omvårdnadspersonal tror också ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohälsa bara är fantasier, eller att dessa symtom beror på den psykiska ohälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar hur omvårdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad på åtta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vårdas inom somatisk vård kan beskrivas utifrån fyra olika teman; omvårdnadspersonalens självuppfattning, patientuppfattning, känslor hos omvårdnadspersonalen samt uppfattning av vårdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgångpunkt i begreppet värdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. Omvårdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa, och kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och patienter är ofta bristfällig. Omvårdnadspersonal som arbetar inom somatisk vård behöver mer utbildning och träning för att kunna ge personer med psykisk ohälsa ett gott bemötande.

Bakgrund: Vårdpersonal inom psykiatrisk verksamhet kan ha svårigheter att förhålla sig till personer med borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom BPS är en emotionell instabil personlighetsstörning där humöret är oberäkneligt, handlingarna impulsiva och beteendet konfliktsökande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor såväl som annan vårdpersonals erfarenheter och attityder till personer med BPS inom psykiatrisk verksamhet. Metod: Utifrån syftet gjordes en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar från olika databaser. Analys av artiklarna innebar att varje artikels resultatdel lyftes fram för att finna likheter, skillnader och bärande rubriker. Resultat: Resultatet visade att en stor del av vårdpersonalen hade negativa erfarenheter och attityder till personer med BPS, vilket främst berodde på för lite kunskap om denna patientgrupp.

Idag lever ett stort antal människor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS påverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan få koordinationsstörningar, känselnedsättning, miktionsbesvär samt problem med gångfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns många studier gjorda på livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanställning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrån granskning och sammanställning av studier där mätinstrumentet MSQOL-54 använts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts där det kvantitativa mätinstrumentet MSQOL-54 använts.