Problemområde: Studiens problemområde omfattade den förändrade livsvärlden hos en familj då ett barn drabbas av cancer. Sjukdomen för med sig en ökad emotionell stress och de vanligaste reaktionerna är ångest, depression, ängslan, skuld, maktlöshet, utmattning och osäkerhet. Barnets cancer leder således till ett ökat livslidande hos samtliga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med studien är att ur ett föräldraperspektiv belysa hur familjens livsvärld påverkas då ett av barnen drabbas av cancer samt hur situationen hanteras av familjen. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där författarna utgick ifrån tre olika självbiografier.

Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter.

Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet.

Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.

Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare.Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande.Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling?Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden.

Ohälsan ökar i västvärlden som en följd av bland annat försämrade kostvanor och alltför lite fysisk aktivitet. För att öka aktivitetsgraden hos den vuxna befolkningen i Sverige erbjuds många via arbets¬givaren möjlighet till friskvård på betald arbetstid. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av motivation och inställ¬ning till motion hos individer som nyttjar respektive inte utnyttjar friskvårdsförmånen. Data samlades in genom semistruktu¬rerade intervjuer med tio personer vilka sedan analyserades enligt teoristyrd tematisk analys. Deltagarna besvarade även ett standardiserat mät¬instrument (Sport Motivation Scale).

Studien syftar till att kartlägga ledarnas påverkan på medarbetarnas upplevelse av motivation och arbetstillfredsställelse i en lokal organisatorisk integrationsprocess. Eftersom fallorganisationen, Air France KLM, befinner sig i Sverige, men samtidigt påverkas av sina två huvudkontor i Frankrike respektive i Holland, utsätts organisation-en för institutionell dualitet, vilken påverkar den lokala kontexten. Forskningsfrågan fokuserade på hur lokala integrationsprocesser och hur dess ledarskapsstrukturer påver-kar medarbetarnas motivation. Det vill säga: Hur kan de lokala ledarna påverka medar-betarens upplevelse av motivation i en lokal kontext i ett multinationellt företag?Utifrån denna problematik kan det vara av intresse att försöka koppla ihop den traditionella forskningen om motivation med det nya samhällets globala förutsättningar.

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka.