En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI.

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

SammanfattningEtt skifte inom marknadsföring och försäljning har påbörjats i och med att fokusen på produktens egenskaper och kvalitéer skiftas till fördel för kundens upplevelse och känslorna för produkten/företaget. För att erhålla en mer stabil och lojal kundbas verkar det som att relationsskapandet med kunden blir allt mer viktigt enligt författare av väsentlig teori. Att påverka kundens emotioner till företagets eller produktens fördel är något som i dagens läge är av intresse då det eventuellt kan medföra större möjligheter till att knyta upp kunder till företaget eller påverka försäljningen på ett fördelaktigt sätt för företagen. Emotionell marknadsföring behandlar just de faktorer som kan anses vara av vikt för företagen att känna till och förstå, bilbranschen kan ses som ett lämpligt forum att undersöka detta på i och med att bilköp kan anses kräva mer av köparen i form av tid, kunskap och sist men inte minst pengar i jämförelse med köp av dagligvaruprodukter.Utifrån denna bakgrund utformade vi vår problemformulering: Hur kan emotionell marknadsföring användas vid interaktionen mellan säljare och kunder?Huvudsyftet för vår studie är att vi vill uppnå en förståelse för hur försäljare använder emotionell marknadsföring för att förstärka deras försäljningsargument.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess samspel med emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida arbetsgivare.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital på en aggregerad samhällsnivå och storleken på den ekonomiska ojämlikheten. Borde ekonomisk policy ta hänsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i välfärdssystemet? Teorier om socialt kapital från sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket används sedan för att analysera hur väl demokratin fungerar. Data från World Values Survey, OECD och United Nations University används för att statistiskt mäta korrelationen mellan de två variablerna socialt kapital och ekonomisk ojämlikhet.