The aim of this essay was to investigate how social workers, within chosen Social services districts in the northwest of Skåne, work with children placed in foster care. Our purpose was to investigate the interaction between the child and the foster home from the perspective of the Ecology of Human Development. Our questions were:* How do the social worker prepare the child and the foster home before a placement?* What kind of support is offered to the foster home with the purpose of supporting the child?* How do the social worker make the childs contact with the biological parents easier?* To what degree does the social worker work on strengthening the child's network?* Which factors do the social worker decide the allocation of support?* What do the social worker think affects the work with the foster home from a society level?To answer our question we have interviewed nine social workers. We found that the social workers were generally good at perceiving how the micro- and meso-systems, and to a certain extent the exo-system, influenced the foster child.

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet.

I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Detta arbete har som syfte att undersöka om emotionell inlärning har någon effekt på faktainlärning i ett informativt dataspel om Röda Korsets vattendistribution i DR Kongo.Det föreslås i arbetet att dataspel kan dra nytta av emotionella företeelser såsom fotografier, ansiktsuttryck och dylikt för att förstärka och ge en bättre bestående faktainlärning.En spelprototyp om Röda Korsets vattendistribution produceras i två versioner, en med emotionella och en med neutrala företeelser och testas sedan på varsin grupp med 10 andraringselever i varje. Eleverna får besvara ett frågeformulär direkt efter spelandet och en gång till två veckor senare för att undersöka hur hög inlärningen varit.Inget slutgiltigt resultat kunde utvinnas ur undersökningen, då skillnaderna mellan de två grupperna av elever samt storleken på grupperna (10) var för små för att ge några statistiskt signifikanta resultat. Dock hävdas det att skillnaden till den emotionella versionens fördel, ändå ger en indikation som motiverar en större studie för att slutgiltigt fastställa ett resultat..

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Social media has become an important marketing and communication tool worldwide, mostly through the largest social platforms Facebook and Twitter. With two-way communication via Internet companies has gotten the opportunity to interact and communicate directly with their customers. Facebook has been the focus point through the study because it has shown to be the most efficient and frequently used platform for communication. Our study aimed to confirm how communication via social media actually looks like. To be able to reach the best results, we have conducted the study from a phenomenological approach, which means; usage of qualitative semi-structured interviews to reflect the respondents experience on the phenomenon social media as a communication tool. Social media has shown to be a great way of communicating externally for companies who are willing to spend time engaging in the platform.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjänstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen är bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer där resultatet grundar sig på information från personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter från personalen om hemtjänstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen är att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man går tillväga för att få en fungerande kommunikation.

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän.Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut..