Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Personor som designmetod är både hyllad och ifrågasatt. Scenarier och personor är två modeller som inkluderar användaren på olika sätt. Personor ska visualisera användaren och scenarier illu- strerar användaren i interaktion med den kommande produkten. Syftet med denna studie var att ta reda på om personor tillför något vid utveckling av informationstjänster för särskilda grupper, som scenarier inte redan gör. För att undersöka syftet utvecklades fyra personor med tillhörande scenarier.

Bottar är program eller en kombination av program som kan simulera människor eller mänskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjäna pengar på olika spel, auktioner m.m. över nätet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, väcker frågan hur man etiskt ska ställa sig till användandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det är att använda bottar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att få förståelse för några av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism använts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgångspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar på det faktum att teorin kan användas för att studera mänskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund. En brännskadad patient genomlever ett stort lidande med en lång läkningsprocess och har ett omfattande behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för patientens rehabilitering och läkande. Syfte. Belysa upplevelsen kring omvårdnad av brännskadade patienter inom slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.