De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och känslomässiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). Nästan alla spel görs i färg, vilket gör färg till en ständigt närvarande faktor i spelet och spelkaraktärers uttryck. Färg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blått kan förstärka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att färg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktär till spelaren. Genom att använda färgers associationsfaktorer inom generella färgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktär innan spelaren hunnit interagera med den.

Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för KöpcentrumNivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet.

Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för KöpcentrumNivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet.

SammanfattningExamensarbete Kandidatnivå i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.Författare:Andreas Håkansson och Emil ErikssonHandledare: Frederic BillTitel:Premiumvarumärkesbyggande, existerar det?Bakgrund:Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumärken är något som blivit mycket populärt de senaste två decennierna på grund av alla de fördelar det innebär att aktivt jobba med varumärket. På grund av detta finns mycket skrivit om varumärken och varumärkesbyggande men allt som oftast är detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumärken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende på situationen och därför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumärke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i ämnet.Syfte:Syftet är att beskriva hur varumärken etablerat sig som premiumvarumärken och därigenom skapa förståelse för hur premiumvarumärken kan etableras.Avgränsningar:Vi har begränsat oss till att studera två premiumvarumärken, dess historia, hur de arbetar i nuläget, synen på premiumvarumärket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar är Hästens Sängar AB och Mercedes AMG GmbH.Metod:Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrån Hästens och Mercedes AMG.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå. Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten).Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola.Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. Färdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.

Grundvattenmodellering av föroreningstransport   ? Ett uppdragsanpassat beräkningsverktygEmil Friberg Målet för detta arbeta var att bygga upp en modell i modelleringsprogrammet MODFLOW för spridning av förorenande ämnen i grundvattnet. Syftet med modellen var att finna en balans mellan den mycket enkla modellen som Naturvårdsverket har satt upp för förorenad mark och en fullskalig platsspecifik modell.Utgångspunkten var att studera litteraturen för att finna lämpliga generella parametrar som beskriver föroreningstransport i grundvattnet. Tre genomförda uppdrag med förorenad mark användes som referenskälla, men även för att evaluera den framtagna modellen. Föroreningarna som förekom i dessa uppdrag och som studerades i detta arbete är bensen, PCE och arsenik.

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten på den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger Nivå:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter Ljunggård och Emil Ring. Handledare:Jonas Kågström. Datum:2011 ? Maj.

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843.

Lake Bornsjön is situated 30 km southwest of Stockholm in a rift valley lake and consist three basins outstretched in northwest-southeast direction. The surface area is 6,7 km2 with a maximum depth of 18,3 meters, a mean depth of 9,8 meters and a retention time of the water of 6,5 years. The drainage area is 42 km2 and consists mainly of arable land (ca 1000 ha) and productive forestry land (2500 ha), but in the drainage area there are also restored and fairly newly constructed wetlands.Today the Stockholm area receives its drinking water from Lake Mälaren, but if there would be any pollution of this source, Lake Bornsjön would act as the water source. The area surrounding the lake was bought already in 1899 by Stockholm Stad for protection of the lake and was taken over 1993 by Stockholm Vatten AB. It has been a water protection area from 1988 and it was also accepted as a nature reserve in 1995.