Sök:

Sökresultat:

83 Uppsatser om Emil Kléen (1868-1898) - Sida 5 av 6

Jag vill! Jag törs! Jag kan! : En essÀ om pedagogers bemötande och grÀnssÀttning i förskolan

My essay is an attempt to describe how complicated it can be to follow the rules and maintain boundaries without obstructing the children in their creative development. The aim is to highlight my approach and emphasize the importance of growing up in a kindergarten with standards and values which may not always coincide with their own opinion.I begin my essay with two stories about Emil five years, defying the rule of not climb up the climbing frame roof and Emma for three years, who are keen to spin on the swing, but followour rule and refrain. I wonder what it is that drives some kids to go against the rules and stretch the limits while others do not have any problem doing that we decided? I also tell about the time I as a newly-qualified nanny was rebuked by a colleague when I acted "recklessly". I would handle the situation differently today? In the last story, I praise a child for being "mischievous", which makes me proud.

Den sociala dimensionen av gymnasieskolors marknadsföring : En studie om gymnasieskolors hemsidor

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jÀmföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat pÄ. Denteoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄn utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldÀr begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har bÄde varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrÄn hur de beskrev sinutbildning, lÀrare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska lÀget,anvÀndandet av medium och slogan.

NÀr filmen kom till Karlskrona : Exempel pÄ filmvisning i den svenska landsorten 1897 - 1905

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.

All vÀrldens retorik kan inte dölja fakta : En retorisk analys av metaforanvÀndning i nyhetsrapporteringen frÄn Israel-Palestina-konflikten

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.

Finansiering av smÄ nystartade företag : en flerfallstudie

Ämnesfördjupande arbete, Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet i VĂ€xjö, Kurskod: 2FE05E, VT2013Författare:Anders Hellström, Emil Magnusson, Fredrik ViklundHandledare:Anders JerrelingTitel:Finansiering av smĂ„ nystartade företag -En flerfallstudieBakgrund:Finansiering av företag Ă€r avgörande för deras överlevnad och framför allt Ă€r det smĂ„ nystartade företag som gĂ„r i konkurs pĂ„ grund av finansieringsproblematik (Churchill & Lewis, 1983). Detta kanupplevas som ett samhĂ€llsproblem dĂ„ entreprenörskap driver samhĂ€llsutvecklingen framĂ„t. (Pande,2009). Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag, bortsett ifrĂ„n Ă€garinsĂ€ttningar, Ă€r banklĂ„n. (Ernst & Young, 2012).

Historia skriven i sten? : Bruket av Kensingtonstenen som historiekultur i svenska och amerikanska utstÀllningsrum

The aim of this master thesis is to analyze how and why Scandinavian-American history has been used in exhibitions in both Scandinavia and the United States after the end of the Great Migration. More specifically, the thesis deals with the Swedish and American exhibitions of the controversial Kensington Rune Stone, discovered in Minnesota in 1898. Despite the fact that its authenticity has been disputed by academic expertise, it has been displayed by many prominent actors. The Rune Stone is one of many purportedly pre-Columbian artifacts found in the United States. Moreover, it is an identity marker, harboring many kinds of identity constructions. The thesis therefore focuses on the meanings that the Rune Stone has been charged with since its discovery, as historical culture and in specific exhibits, on how it has been displayed, and on why it has been exhibited at  national museums in both Sweden and the United States. The principal source materials are five exhibitions of the Kensington Rune Stone.

George Gershwin och den symfoniska jazzen : Etablering av ett musikidiom

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populÀra inslag företrÀdesvis jazz, kunde vara sÄ pass framgÄngsrik? Den frÄgan ligger till grund för uppsatsen, dÀr huvudsyftet Àr att visa hur den amerikanska tonsÀttaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

FrÄn Ahmed till Emil : en studie om skönlitterÀrt arbete i ett mÄngkulturellt omrÄde

Vi har genom vÄr utbildning förstÄtt vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi bÄda har arbetat och gjort VFU i mÄngkulturella omrÄden var vi intresserade av att se hur man anvÀnder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mÄngkulturellt omrÄde. Skönlitteraturen kan pÄverka barns sprÄkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande pÄ ett positivt sÀtt, nÄgot som vi finner vara mycket relevant dÄ man arbetar med invandrarbarn. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskola och skola i ett mÄngkulturellt omrÄde tÀnker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1.

LÀttlÀst - om eleverna sjÀlva fÄr vÀlja? : En undersökning om vilken text elever föredrar och varför

 Sammanfattning NĂ€r jag deltog i kursen Svenska som andrasprĂ„k pĂ„ Karlstads universitet 2011, förelĂ€ste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken pĂ„ hur det ser ut med just text och kausalitet i vĂ„ra lĂ€roböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fĂ„n en lĂ€ttlĂ€st text? Vad föredrar eleverna? Är lĂ€ttlĂ€sta texter alltid bĂ€ttre?För att skriva en lĂ€ttlĂ€st text, mĂ„ste man ta bort lite och lĂ€gga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som lĂ€ggs till tĂ€nkte jag undersöka lite nĂ€rmare.

Samspel : Ledarskap

De tekniska lösningarna inom spelgrafik har utvecklats till den grad att de numera kan förmedla sociala och kÀnslomÀssiga budskap till spelaren genom relativt realistisk grafik och animation (Fiorito, 2000). NÀstan alla spel görs i fÀrg, vilket gör fÀrg till en stÀndigt nÀrvarande faktor i spelet och spelkaraktÀrers uttryck. FÀrg kan ge psykologiska associationer, till exempel att blÄtt kan förstÀrka intrycket av lugn, att rött kan associeras till ilska och grönt med harmoni och natur (Panton, 1997). Detta gör att fÀrg kan ses som ett verktyg som bland annat kan förmedla information om en spelkaraktÀr till spelaren. Genom att anvÀnda fÀrgers associationsfaktorer inom generella fÀrgkodningssystem kan en spelutvecklare ge spelaren ett intryck av en spelkaraktÀr innan spelaren hunnit interagera med den.

Beslutsunderlag gÀllande fastighetsinvesteringar

Sammanfattning Titel: FramgÄngsfaktorer för KöpcentrumNivÄ: C-uppsats inom Àmnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgÄngsrikt. Vad efterfrÄgar konsumenterna i dagslÀget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framstÀlla en enkÀt som vi skickade ut till personer mellan 20-30 Är. Förutom den primÀrdata vi anvÀnde har vi Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vÄrt Àmne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansÄg att nöjesattribut Àr viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgÄngsrikt. Andra framgÄngsfaktorer Àr parkeringstillgÄng, matstÀllen, evenemang och sÀkerhet.

FramgÄngsfaktorer för köpcentrum

Sammanfattning Titel: FramgÄngsfaktorer för KöpcentrumNivÄ: C-uppsats inom Àmnet marknadsföringFörfattare: Emil Eliasson & Anna HaapalehtoHandledare: Lars SteinerDatum: 2011-06Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgÄngsrikt. Vad efterfrÄgar konsumenterna i dagslÀget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum.Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framstÀlla en enkÀt som vi skickade ut till personer mellan 20-30 Är. Förutom den primÀrdata vi anvÀnde har vi Àven anvÀnt oss av sekundÀrdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vÄrt Àmne.Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansÄg att nöjesattribut Àr viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgÄngsrikt. Andra framgÄngsfaktorer Àr parkeringstillgÄng, matstÀllen, evenemang och sÀkerhet.

PremiumvarumÀrkesbyggande, existerar det? : En studie av framgÄngsrika premiumvarumÀrken

SammanfattningExamensarbete KandidatnivÄ i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.Författare:Andreas HÄkansson och Emil ErikssonHandledare: Frederic BillTitel:PremiumvarumÀrkesbyggande, existerar det?Bakgrund:Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumÀrken Àr nÄgot som blivit mycket populÀrt de senaste tvÄ decennierna pÄ grund av alla de fördelar det innebÀr att aktivt jobba med varumÀrket. PÄ grund av detta finns mycket skrivit om varumÀrken och varumÀrkesbyggande men allt som oftast Àr detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumÀrken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende pÄ situationen och dÀrför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumÀrke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i Àmnet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur varumÀrken etablerat sig som premiumvarumÀrken och dÀrigenom skapa förstÄelse för hur premiumvarumÀrken kan etableras.AvgrÀnsningar:Vi har begrÀnsat oss till att studera tvÄ premiumvarumÀrken, dess historia, hur de arbetar i nulÀget, synen pÄ premiumvarumÀrket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar Àr HÀstens SÀngar AB och Mercedes AMG GmbH.Metod:Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrÄn HÀstens och Mercedes AMG.

Twitter: Framtidens nyhetsplattform, eller ytterligare ett diskussionsforum? : Privatpersoner kontra etablerade medier kring nyhetsuppdatering pÄ Twitter

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur individer med funktionsnedsÀttning skapar sin förmÄgodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. FörmÄgodeprivation innebÀr att mÀnniskan upplever brist pÄ friheter och rÀttigheter för att anvÀnda sina förmÄgor till att nÄ sina personliga mÄl. Dessa mÄl kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktÀr och kan betyda en utveckling hos individen som denne vÀrderar högt. NÀr förmÄgodeprivation uppstÄr likstÀlls den med fattigdom.

Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->