The aim of this study is to find out what education in literature is like from a student perspective; what kind of literature the students read and how well they understand literature, and the methods and didactics used during the literature lessons. The questions at issue are:1) What kind of literature do the students read?2) How well do the students understand literary texts?3) What do the students think about their literature education?To be able to answer the questions, both quantitative and qualitative methods have been used in the study. The inquiry was accomplished on 29 students, 17 boys and 12 girls in the upper secondary school. The result showed, despite the limited amount of students, interesting facts.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

This thesis is basically an attempt to discuss the intrinsic intersubjective nature of the so-called ideal sciences, i.e. geometry or arithmetic. Based upon a thorough analysis of Husserls The Origin of Geometry and Derridas Edmund Husserl's Origin of Geometry: an Introduction this thesis takes geometry as an example of an ideal science. The main question of the thesis is how an ideal science or object is constituted. The thesis consist of two main chapters - ?Geometry and Historicity? and ?Language?- and a concluding discussion.

Every now and then, in media research studies and in various newspaper articles, schoolboys´ issues reading habits are discussed. Much of what is written concerns boys decreasing marks in the field of literature, in the Swedish language and also their negative attitude towards reading books. Some scholars claim that boys do not read because they consider reading books as a women´s duty. Other people believe that underlying causes for boys negative attitude towards reading is biological, that it´s genetic and consequently physical, and that male and female brains are functionally different. Another theory of today is that boys actually reads, but not that kind of texts and literature that they are exposed to in school.Based on a selection of these opinions and theories, and my own experience and interest for questions concerning school and gender, the aim of this studie was to examine boys worlds of reading.

Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder.

SyfteSyftet med undersökningen var att få en bild av flickors och pojkars läsvanor i skolår fyra på fritiden. Frågeställningarna var: Hur ofta läser eleverna på sin fritid? Vad läser eleverna på sin fritid? Finns det någon skillnad mellan flickornas och pojkarnas läsning?Teori Tiden i skolan räcker inte alltid till för att bli en duktig läsare, utan eleverna måste även läsa på sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna läspreferenser och använda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgå elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat läsintresse på fritiden.

Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt. Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del.

BakgrundSkrivandet och läsning har stort inflytande på högstadieelevers kognitiva utveckling. När de läser mycket får de tillräcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lär de sig tillämpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt språksystem på det här sättet. Från en holistisk syn blir inlärning av ett nytt språk naturligare om eleverna får träna på språket under autentiska förutsättningar.SyfteSyftet med studien är dels att ta reda på lärares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i ämnet engelska, dess samspel med läsfärdighet och påverkan av de två på elevers kognitiva utveckling.

Balagan! - for 9-12 year old on the City library of Malmö?Balagan! A place far away, filled with magical things. Here, a group of scientistsleft their research labs behind, in a seemingly endless story exploratorium.Now, a group of kids discover the place, trough a doorway found insidethe City Library of Malmo... They named the place Balagan. Together, theystart to create a world of stories...?We, me and Sara Stiber have made a project in cooperation with the City Libraryof Malmö, where we have been developing a concept for a soon-to-belibrary department for 9-12 year old.

I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen.

The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever använder sig av kunskaper från genetikundervisningen i en situation där bedömningen fokuserar användning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framträder i undervisningen, studeras. På vilket sätt kan bedömning tänkas stödja elevers kunskapsutveckling mot användning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebära och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som ämne och tillämpningen av kunskaperna utreds.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier.Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse.

The main purpose of this study was to investigate in what manner librarians and pedagogues can cooperate in order to help students with reading and writing problems and consequently enhance their information literacy. I aimed to investigate why cooperation between these professions is necessary. Also, I wanted to find out how the general support is on the schools regarding students with reading and writing difficulties, and if the school librarian knows what the special educator can contribute with and vice versa. Lastly, I focused on what knowledge the performers of these professions have about reading and writing difficulties and to what degree their knowledge is based on scientifically proven methods.The two theoretical points of departure are 1) theory of cooperation built upon Louise Limberg?s and Lena Folkesson?s three categories of cooperation 2) and Aidan Chambers?s reading promoting model named the circle of reading.

This two years master's thesis examines the experience of children who read to a dog. The theoretical framework is inspired by sociocultural theory developed by Roger Säljö and the concept carnival inspired by Mikhail Bakhtin. The sociocultural theory has been chosen because it emphasizes the role of practice, instruments and communication in learning and the concept carnival has been chosen to analyze the experience of reading to a dog.The method used is qualitative interview and observation. A total of eight interviews and two observations when children read to a dog have been collected. One interview is with a teacher and seven interviews are with the children (six children participated and one child was interviewed twice).