Sökresultat:
871 Uppsatser om Emergency hospital - Sida 13 av 59
Styrning och nödbroms av ModuLith
The purpose of this project is to get a fully functional, automatic steering system and a variable breaking system with an emergency breaking function to an off road vehicle. This off road vehicle is supposed to work as an aid in military situations. A team of two, Sebastian Attervall and Nichlas Gustafsson, got an order from Jonas Nyårds and the PreeRunners Project to construct a steering system that could manoeuvre an off road vehicle without any human involvement. To make this possible the vehicle would be guided by onboard sensors, cameras and computers. The team where also assigned to construct an automatic breaking system, there also no human would be involved.
Ombyggnation av operation gentemot alternativa byggmetoder : En konsekvensutredning för ombyggnad vid Löwenströmska sjukhuset
Over the next few years, major investments in healthcare buildings is to be performed. Most surgical theaters are in need of technological upgrades as the technology is outdated. In most cases not only a refurbishment is performed but also an expansion. The basis for expansion, is due to a large increased number of patients, but also to the complexity of the refitment. Partly it's because evacuations are difficult to implement and the disturbance that occurs in conjunction with the refitment.Löwenströmska hospital undergoing a technical upgrad.
Balanserat styrkort : En fallstudie om vilka problem som kan uppstå vid implementeringen av Balanserat styrkort i ett sjukhus.
The Swedish healthcare systems have over the past decades experienced a major reorganization that involves reduction of costs and cuts due to the financial problems that the public health system faced. Healthcare was criticized because it was considered to be bureaucratic and inefficient (Funck, 2007). The solution to this problem was to focus on other measures rather than the economic measures, such as modernizing the healthcare instead of cutting down. Implementing a balanced scorecard in a public sector as a hospital, perceived as failures. This is due to several factors such as communication, knowledge and expected time are not taken into consideration when implementing the scorecard.
Arbetstidsdirektivet 2003/88/EG och dess mottagande och följder i svensk sjukvård
Sweden became a member of the European Union in 1995. Consequently Sweden became obligated to implement the Working Time Directive 2003/88/EC (formerly termed 93/104/EC). At that time Sweden considered that their legislation already gave their employees as high level of protection as the directive prescribed. Instead they decided upon an adjustment of the collective agreements concerning working time. A particular EC-restriction was incorporated in the Working Hours Act (SFS 1982:673).
Patienters förståelse för erhållen läkemedelsinformation vid utskrivning från sjukhus
It?s known that the drug information patients get at discharge from hospital is often insufficient. Patients? ignorance of which drug they use and how to take them can lead to drug related problems, can cause suffering and heavy expenses.The aim of this study was to shed light on the patients? understanding for drug information, which was given at discharge from hospital. The literature survey was used as a method and based upon a systematic choice of scientific articles, which were found in different databases during the period of April 1 to May 31, 2008.
Sjuksköterskors kompetens inom traumavård på en akutmottagning : en pilotstudie
Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar förväntas ha en hög kompetens inom traumavård. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård på en akutmottagning Metod: Studien är empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkät delades ut till sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavård utifrån svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet är att nästan alla (94%) av sjuksköterskorna vårdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.
Kvinnors erfarenhet av postoperativ smärta och smärtlindring efter kejsarsnitt
Background: Many women experience high levels of pain after caesarean birth. Adequate postoperative pain treatment is important for the mother to be able to breastfeed, take care of the infant and experience a positive birth. Objective: The overall aim is to study women?s experience of postoperative pain and pain relief after caesarean birth. Method: A quantitative retrospective survey.
Ambulanssjuksköterskors upplevelser under ett bestämt ambulansuppdrag då LUCAS? användes
Aim: The aim was to investigate the ambulance nurses experiences during a specific ambulance missions that led to usage of LUCAS ?.Method: Participating ambulance nurses were randomly assigned from a total sample group of 12 women and 39 men. Five women and five men participated. Qualitative interviews were conducted, where the Critical Incident Technique approach was used. Collected interviews were valued using qualitative content analysis.Result: Interview texts were divided into three domains, 10 subcategories could be identified which were sorted into three categories.
Rapid emergency triage and treatment system (RETTS): Test av interbedömarreliabilitet -En pilotstudie
Inledning: Syftet med föreliggande studie var att testa interbedömarreliabiliteten för det i Sverige vanligaste triageinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Instrumentet består av 42 kontaktorsaker (ESS) som kombinerat med mätta vitalparametrar, t.ex. blodtryck och puls, ger en triagefärg. För att kunna bedriva evidensbaserad omvårdnad krävs att instrument, skalor och metoder är valida och reliabla. Statens beredning för medicinsk utvärdering anser att RETTS saknar både validitets- och reliabilitetsdata.Metod: Två ESS från instrumentet valdes.
Lillhagens sjukhus som immateriellt kulturarv - bärare av före detta patienters minnen och berättelser
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet !2014:46.
Inredningskoncept för vägambulans : Ett examensarbete vid Industridesignprogrammet 2011
The subject of this bachelors degree project is an interior layout for road ambulances.Landstinget Västernorrland (LVN) wanted a layout concept that would be used to com- municate their design intentions to the ambulance producers during their purchase process.Designing ambulance interiors is an extremely complex process since there so many fac- tors to take into consideration. It ?s not just about taking the equipment and place it where there is space left in the cabin. You have to start with the user in focus and the tasks that are to be performed in the ambulance environment.It ishard to find design solutions that will fit 100% of the ambulance personnel?s working routines for 100% of the tasks.
Anafylaxi ur ett sjuksköterskeperspektiv Kunskap, erfarenhet och riktlinjer påverkar identifiering och behandling
Anafylaxi är en akut, oförutsedd, allergisk reaktion som kan uppkomma när som helst. Alla sjuksköterskor skall ha kunskap om anafylaxi, samt beredskap att ta hand om denna reaktion på ett korrekt sätt. I bakgrunden beskrivs den immunologiska mekanismen vid anafylaxi och allergi, symtom och behandling, samt det omvårdnadsvetenskapliga perspektivet. Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera och beskriva bidragande orsaker som ligger bakom osäkerheten kring anafylaxi och därmed ge en ökad kunskap om anafylaxi i sjuksköterskans professionella omhändertagande. Metoden som vi har använt oss av har varit litteraturstudie och sökning har skett via databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus.
Kvinnligt vansinne vid Lunds hospital : En undersökning om hospitalsvården av avgångna kvinnor åren 1879, 1896 samt 1916
Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet.
Hjärt- och lungräddning eller inte - en etisk konflikt inom prehospital sjulvård
SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.
Tills döden skiljer oss åt - upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning
Att vara närstående och närvara vid återupplivning av de närmaste har länge varit ett kontroversiellt ämne inom hälso- och sjukvården såväl nationellt som internationellt. Närvaron ses som en självklarhet för närstående medan personalen kan uppfatta det som ett hinder i deras arbete. Det kan således uppstå ett etiskt dilemma för personalen som måste ta ställning i frågan under ett kritiskt skede av vården. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av närståendes närvaro vid hospital återupplivning. Metoden för studien var en litteraturöversikt av fjorton vetenskapliga studier.