Sök:

Sökresultat:

1275 Uppsatser om Elvaćringar - Sida 57 av 85

Ditt liv hÀnger pÄ en prick

Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.

Livsstilsamtal ? en vÀndpunkt för patienten?

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhÀlsan. VÄr hÀlsa försÀmras och felaktig kost, brist pÄ motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har pÄ patientens förÀndring av livsstil. Metoden var att söka bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHÀlsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har FÀrnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lÀgre frekvens av hjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes elva Är efterÄt. Hur man ska anvÀnda den motiverande delen i samtalet behöver dÀremot studeras mer i framtiden.

Samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner i Malmö/Cooperation between leisure time centers and cultural institutions in Malmoe

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlÀgga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sÀtter barnperspektivet i centrum för att ta reda pÄ om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling. Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och Àven Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lÀrande, utveckling och vÀlbefinnande pÄ fritidshem. Vi utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn fÄr ut av kulturaktiviteter? Undersökningen bestÄr mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet bestÄr av information frÄn elva informanter varav fyra fritidspedagoger, tvÄ rektorer, en kulturutvecklare pÄ grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare pÄ kulturförvaltningen och tre kulturarbetare pÄ olika kulturinstitutioner i Malmö.

BÀr media skulden för ungdomars osunda kroppsideal? : en litteraturstudie om hur medias bild av kroppsideal pÄverkar ungdomars kroppsuppfattning

Bakgrund: Barn har rÀtt till stöd som möjliggör en god hÀlsa och sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrden (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hÀlsofrÀmjande genom ett stödjande och vÀgledande arbetssÀtt. En tidig identifiering av viktproblem Àr vÀsentlig eftersom ÄtgÀrder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes Àr det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskor i det hÀlsofrÀmjande arbetet Àr viktigt för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan pÄverka BVC-sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete mot övervikt och fetma.

Terrorism - ett hot mot ekonomin? : En eventstudie om hur terroristattacker pÄverkar den svenska aktiemarknaden

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om avkastningen pÄ den svenska aktiemarknaden pÄverkas av terroristattacker. Delsyftet Àr att vid en eventuell pÄverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet dÀr attacken skett samt hur lÄng tid det tar för de olika aktiemarknaderna att ÄterhÀmta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral finance med fokus pÄ flockbeteende.AvgrÀnsningar: I studien undersöks Ätta olika terroristattacker och dess pÄverkan pÄ aktiemarknaden i Sverige och landet dÀr attacken skett.Metod: Studien Àr kvantitativ och anvÀnder ett deduktivt angreppssÀtt. För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpas en eventstudie dÀr tvÄ eventfönster anvÀnds. Ett eventfönster pÄ en dag och ett lÀngre pÄ elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data anvÀnds för att mÀta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstÄr efter att en terroristattack Àgt rum vilket sÀger om attacken haft nÄgon pÄverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en pÄverkan pÄ den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall Àr pÄverkan negativ.

"över de mÀrkta i muren inlagda" : En begrundan över sprÄket i Katarina Frostensons BerÀttelser frÄn dom

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

SVT:s sjÀlvklara (o)frihet? : En kritisk diskursanalys om svensk svensk public service-television

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Faktorer som pÄverkar patienternas upplevelser av Ängest och rÀdsla inför en koronarangiografi : En litteraturstudie

Koronarangiografi anvÀnds för att visualisera hjÀrtats kranskÀrl och diagnostisera eventuella kranskÀrlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan orsaka Ängest och rÀdsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom sÄsom ökad hjÀrtrytm och blodtryck som kan pÄverka undersökningen och en eventuell intervention negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan frÀmsta ansvaret för omvÄrdnaden. För att kunna ge mest optimal omvÄrdnad till patienterna ska röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till Ängest och rÀdsla relaterade till koronarangiografi.

Yngre personers upplevelser av att insjukna i stroke

Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har mÄnga unika problem som skiljer sig frÄn de Àldres. Den kroniska sjukdomen innebÀr begrÀnsningar i det dagliga livet och pÄverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen pÄverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivÄ av Ängest angÄende frÄgor rörande barnens uppvÀxt, att ÄtervÀnda till arbete och för mÄnga personer förlust av oberoende.Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 Är upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl dÀr 16 artiklar valdes som motsvarade syftet.

"Skilda livsvÀrldar" - En studie om ungdomars tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vad ungdomar har för tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse om ungdomar som inte Àr med och deltar av olika anledningar i Àmnet. TvÄ av mina frÄgestÀllningar löd: Vilka Àr anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i Ärskurs Ätta pÄ en grundskola i södra Sverige.

Motivation för att vara förtroendevald i LantmÀnnen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. DÄ, nu och i framtiden

LantmÀnnen ekonomisk förening (LantmÀnnen) Àr en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget Àr ett medlemsÀgt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. LantmÀnnens uppdrag Àr att bidra till lönsamheten pÄ medlemmarnas gÄrdar och ge god avkastning pÄ deras kapital i föreningen. LantmÀnnens medlemskÄr stÄr inför stora förÀndringar dÄ flertalet lantbrukare Àr över 55 Är. Mellan Ären 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebÀr att LantmÀnnen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.

SjÀlvbild och kroppsuppfattning hos kvinnor med bröstcancer

Introduktion Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje Är. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebÀra en livskris dÄ en kvinna ifrÄgasÀtter den egna identiteten varav sjÀlvuppfattning och kroppsbild Àr tvÄ punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur sjÀlvbild och kroppsuppfattning pÄverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgÄngspunkt i teorin om att en förÀndring i en mÀnniskas hÀlsotillstÄnd leder en transition, dÄ mÀnniskans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förÀndrad sjÀlvbild och kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

"Det enda vi vet sÀkert Àr att allt Àr osÀkert" : om riskbedömningar i Natura 2000-Àrende

SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rĂ€ttens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-Ă€renden. Elva svenska rĂ€ttsfall har analyserats och fyra fall frĂ„n EU-domstolen. Följande frĂ„gor besvaras;-       hĂ€nvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       gĂ„r det att utlĂ€sa ur MÖD:s domskĂ€l om försiktighetsprincipen har tillĂ€mpats?Natura 2000-regleringen baseras pĂ„ tvĂ„ EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mĂ„ngfalden inom unionen. Medlemsstaterna Ă„lĂ€ggs dĂ€rför att upprĂ€tta skyddsomrĂ„den för de arter och livsmiljöer som Ă€r listade i bilagor till direktiven.

Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad

Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.

UtvÀrdering av InternetKomet för förÀldrar med barn med normbrytande beteende.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka organisationskulturen pÄ Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundlÀggande antaganden för arbetarna, tjÀnstemÀnnen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig Ät avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader Àr och varför de uppstÄr. Vi vill Àven förstÄ hur dessa skillnader kan pÄverka organisationers möjlighet till framgÄng.Vi har tillÀmpat en kvalitativ ansats i syfte att nÄ en djupare förstÄelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen pÄ fallföretaget. För att nÄ en sÄdan förstÄelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har Àven granskat olika interna och externa dokument.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->