För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.

På elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät.Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet.

SammanfattningDet finns en uppsjö av olika elavtal på marknaden, och många elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att få exempelvis vindkraft. Allt pekar dock på att kundens val inte har någon påverkan på utsläppen eller utbyggnadstakten av förnybar Elproduktion, utan att detta i slutändan bestäms helt och hållet från politiskt håll.Vi har gjort en undersökning där vi ringt till kundtjänst hos några av de största elbolagen, och låtit dem motivera varför man ska välja att betala extra för ett miljövänligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hävdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart.Enligt marknadsföringslagen är det elbolagen som har bevisbördan, men när vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belägga att kundens val har någon påverkan på utbyggnadstakten..

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete i ämnet maskinteknik med inriktning bistånd genomfört vårterminen 2010. Arbetet är ett samarbete med den svenska organisationen Ankarstiftelsen, som har bistått studenterna med kontakter i Leticia, Colombia.Arbetet har varit förlagt dels i Sverige och dels i Leticia, Colombia och har bestått av en förstudie i Leticia samt en litteraturstudie. Målet med arbetet har varit att ta fram ett förslag på lämplig placering och val av turbinsystem, utifrån de förutsättningar som finns i området.Rapporten presenterar olika metoder för Elproduktion i Amazonasregionen, turbinsystem anpassade för strömmandevattenkraft och resultat från förstudien.Rapporten presenterar ett förslag där en turbin av modellen Darrieus installeras på en ponton vid samhället Milagrosa. Turbinen beräknas i dagsläget täcka det elbehov som finns i samhället. Dock kvarstår finansieringsfrågan..

Given that the oil prices have risen and the environmental regulations has become more stringent, the interest in operating efficiency has increased. The project has investigated the possibility of producing electricity from waste heat generated in the diesel process. One technique to utilize and convert energy into electricity is the ORC (Organic Rankine Cycle). This process is based on the Rankine process (the steam process), the difference from the traditional Rankine process is that instead of water as a working medium, an organic substance is used. The main component used in the process is a evaporator, a turbine, a condenser and a pump.

Alltsedan 1970-talets oljekris har olika metoder att öka uttaget av skogsbränsle för energi-framställning kommit och gått. Klimatförändringarna och ett ökat oljepris har ånyo aktualiserat användningen av skogsbränsle vid klimatneutral och förnyelsebar energi-framställning i Sverige. I en proposition från regeringen framgår målet att 50 % av den tillförda energin år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor. Fjärrvärme och kraftvärme nämns som en möjlig väg att gå. Tillgången på skogsbränsle och behov av skogsbränsle för värme- och Elproduktion varierar över landet.

This thesis investigates if a system for small scale electricity production located in anurban environment can be profitable. The work has been divided up into two parts,one extensive literature study and one case study. The purpose of the literature studywas to investigate the area, resulting in a choice of which technology to be studied indepth in a case study.In the case study a system containing small scale wind turbines and photovoltaicsmounted on Gränby Centrums roof was examined. From data containing wind power,wind direction and total irradiation, possible production from a system weresimulated. Three products of each technology were examined in the simulations.From the simulated production an economic analysis was carried out, this toinvestigate if a system is profitable.

SammanfattningI ett kraftvärmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi från röken tillvaratas. På kraftvärmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat på möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda på om och vid vilka förutsättningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att också investera i utrustning för Elproduktion vid låggradig värme, för att på så sätt använda energin från rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristående aggregat som kan utvinna el vid låga temperaturer.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

I  en värld  med ökande energibehov och stora miljö på frestningarär  förnybar energi en lösning som skulle kunna tillgodose  alla behov.  En sorts  förnybar energi är  solcellsenergi,   men solcellsanläggningar kan  vara  svåra  att  få ekonomiskt  lönsamma  i  Sverige.  Detta del projekt är  en del i  ett större  projekt vars gemensamma  mål är  att utföra  en lönsamhetsalanys  på en tänkt solcellsanläggning  i Stockholm.  Må let med detta delprojekt är  att undersöka hur mycket elsom en solcellsan läggning pa? Kungliga Tennishallen i Stockholm kan producera då anläggningen antas vara 100% tillförlitlig. I delprojektet  undersöks även värdet av Elproduktionen om den säljs på Nord Pool Spot eller den summa som sparas genom att förbruka elen. I den ekonomiska analysen studeras möjligheter för  prissäkring, osäkerheter i den framtida elmarknaden  och olika bidrag. För  att uppskatta  produktion  och vinst har en litteraturstudie utförts, och gemensamt  med övriga delprojekthar  en övergripande  lönsamhetsanalys  utförts.

The fishing port of Bläsinge is located on the east coast of Öland, Sweden?s second largest island. Today the port has a limited supply of freshwater. The economic association of the fishing port wants to expand their business, so that they will also include tourist services. To do this the harbor will need a more independant source of freshwater, with a higher quality than the present well.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables.

Denna studie granskar tre länder; Tyskland, Spanien och Danmark, som använt feed-in-tariffs (FIT) under en längre tid för att främja Elproduktion från solceller. Granskningen omfattar hur användningen sett ut och förändrats, samt om det resulterat i en ökning av solceller. I granskningen ingår också en genomgång av det nuvarande stödsystemet för solceller i Sverige, huruvida det främjat industrin för solceller och om FIT:s skulle kunna användas i Sverige. Granskningens resultat visar att det är svårt att härleda användningen av en viss sorts stödsystem till en ökning av solceller, då det ofta är många olika incitament som används samtidigt. Dessutom kan utformningen av FIT:s skilja sig så mycket att bara användningen av FIT inte garanterar att mängden solceller kommer öka.

Syftet med detta arbete är att analysera hur Ringhals reaktor II kan ersättas med hållbar energiproduktion. Detta görs genom att analysera vilka produktionstekniker som är kommersiellt gångbara i Sverige. Sedan analyseras dessa utifrån dess geografiska och tekniska begränsningar i regionen Västra Götaland och Halland för att bestämma hur den nya energimixen kan utformas. Utifrån energimixen simuleras sedan energiproduktionen i elzon 3, SE3, under varje timme över ett år för att undersöka om den nya produktionen kan möta efterfrågan och huruvida elnätet kommer att belastas hårdare på grund av eventuell ökad transmission till/från andra delar av landet. Från energimixen beräknas även vad produktionskostnaden för elektriciteten blir för den alternativa produktionen. Resultatet visar att den föreslagna energimixen klarar av att ersätta energiproduktionen från Ringhals reaktor II med endast en marginell ökning i transmission till/från regionen.