SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3.

SammanfattningElitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin Elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna:-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma?-          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet?-          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv?-          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården?MetodMetoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien har varit att genom en komparativ studie undersöka inställning och attityd till studier, karriärsval och elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet. De frågeställningar vi använt oss av var: På vilket sätt påverkas inställningen och attityden till studier av en elitidrottssatsning hos elitidrottande pojkar på gymnasiet? På vilket sätt påverkas inställning och attityd till ett framtida karriärsval av en elitidrottssatsning? Vilka likheter/skillnader finns mellan elitidrottssatsande pojkar på gymnasiet, inom fotboll och innebandy, i deras inställning till sina studier och sin idrott? Metod                                                   Vi har använt oss av enkäter som metod, detta för att kunna ge ett så generellt svar på våra frågeställningar som möjligt. Vi har genomfört studien i äldsta juniorlaget hos alla stockholmsklubbar, i fotboll och innebandy. Vi har valt de klubbar som har ett herrlag i Sveriges högsta serie, fyra lag inom fotboll och fyra lag inom innebandy.

Inledning: En seriös Elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion.Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilket förhållande ungdomar i Stockholmsområdet som valt att lämna föreningsidrotten har till den samma och till fysisk aktivitet överhuvudtaget. För att försöka ta reda på detta så har jag utgått från följande frågeställningar: Varför slutade de föreningsidrotta? Är de fortfarande fysiskt aktiva? Hur ser de på en eventuell återkomst?MetodJag har gjort en kvantitativ undersökning där 610 ungdomar i åldern 14-19 ingår. Dessa är spridda över tre gymnasieskolor och tre grundskolor i Stockholmsområdet, där elever som hoppat av föreningsidrotten har fått svara på en enkät angående deras förhållande till föreningsidrotten och fysisk aktivitet överhuvudtaget.ResultatResultatet från min enkätundersökning visade att intresseförskjutningar tillsammans med bristen på tid är de vanligast förekommande orsakerna till att man väljer att hoppa av föreningsidrotten medan den ekonomiska aspekten är väldigt liten. Andelen som slutat på grund av missnöje med sina idrottsledare tycks vara större i Stockholmsområdet än den är nationellt.Det visade sig att fyra av fem ungdomar som slutat med föreningsidrotten fortfarande bedriver fysisk aktivitet på sin fritid minst en gång i veckan och att hälften gör det två eller fler gånger i veckan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur man kan arbeta effektivt med sponsring i en idrottsorganisation. Det centrala i vår studie är att hitta nyckelfaktorer för hur idrottsorganisationer kan organisera sitt arbete med sponsring.? Hur organiserar man en idrottsförening för att kunna arbeta effektivt med sponsring?? Vilken arbetsform är bäst lämpad för sponsring i svenska idrottsföreningar?? Vilka kunskaper krävs för att maximera nyttan av sponsring inom svenska idrottsföreningar?? Vilken sponsringsform är bäst lämpad för svenska idrottsföreningar?? Hur går man tillväga för att skapa och upprätthålla en framgångsrik kontakt mellan sponsor och idrottsförening?MetodVi har i vår studie använt oss av en metoden Grundad Teori, som är lämplig för att finna ny kunskap. Vår studie är av kvalitativ art. Vi har baserat studien på intervjuer med sju personer som arbetar med sponsring på företag och inom idrottsvärlden.

AbstractTitel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus OlofssonHandledare: Daniel PetterssonExaminator: Peter GillTermin: Ht-14Lärosäte: Högskolan I GävleHp: 15Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en Elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna.

AbstractTitel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus OlofssonHandledare: Daniel PetterssonExaminator: Peter GillTermin: Ht-14Lärosäte: Högskolan I GävleHp: 15Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en Elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna.