Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk Elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk Elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning..

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Förhållandet när en Elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk Elitishockey.Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL.

Inledning: I Sverige finns det ett stort kommersiellt intresse för ishockey och fotboll. Man får ofta höra om goda sportsliga insatser från spelare men sällan om personerna med makt vid sidan av planen. Vi studerar Sports management och har därför intresserat oss för att undersöka en bransch som vi möjligtvis kommer arbeta inom i framtiden.Syfte: En verkställande direktör har rollen med mest makt och högsta befogenhet i den dagliga verksamheten i en organisation. Vd:arna har även en central roll i idrottsorganisationer. Syftet med studien var att utifrån vd:arnas egna subjektiva beskrivning undersöka hur rollen som vd ser ut och vilka olika aspekter som måste beaktas i det dagliga arbetet, samt hur och vilket ledarskap som tillämpas.Frågeställningar: Hur ser arbetet ut och vilka ansvarsområden finns för en vd/klubbchef inom en ishockey-/fotbollsklubb? Vilket ledarskap tillämpas av vd:arna/klubbcheferna? Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna samt vad påverkar vd:arnas/klubbchefernas ledarskap?Metod: Vi har genomfört sex stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med verkställande direktörer, klubbdirektörer och klubbchefer för Elitishockey- och elitfotbollsklubbar.Empiri och slutsats: Studien visar att det fanns en gemensam uppfattning om vad ledarskap är, och hur det utfördes av våra respondenter.