Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll.Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några Elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll. Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några Elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Syftet med studien var att undersöka: (1) vilka stressorer som elitgolfare exponeras för; (2) hur elitgolfare reagerar på stress samt (3) hur elitgolfare hanterar stress som uppkommer. Totalt deltog tio elitgolfare i studien, av vilka fem var kvinnor och fem var män. En semistrukturerad intervjuguide användes under personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom i denna studie ligger huvudsakligen i linje med den tidigare forskningen som har gjorts inom området där stressreaktioner såsom nedstämdhet och frustration var frekvent förekommande bland elitgolfarna.

Changes in media technology and markets create new demands and challenges for society. The relationship between sport and the media is an example. Sport as a form of entertainment provides pleasure and excitement for the audience and high ratings for networks and media companies. This study examines elite athletes? views of media coverage and the extent to which such coverage affects their athletic performance.

Mental träning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvärlden. Det handlar om tekniker för att med hjärnans hjälp skapa bättre förutsättningar för idrottare att nå framgång. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en självklarhet men gäller detsamma för motionärer och icke-idrottare? Denna enkätstudie kartlägger hur individer resonerar kring mental träning utifrån deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 män i åldern 18 till 51 år deltog.

This study was a survey of how it is possible to create conditions for good elite environments in cities with elite universities. The purpose of the study was to create an understanding of how sports associations and National elit sportuniversities in Sweden can co-operate to create a good elite environments for people with dual careers. The study analyzed the current situation and what increased co-operation would do for the elitesports environments. To answer the purpose of the study interviews where conducted with leaders from sports associations and with a representative from the national sports university in Umeå. The result showed that in the current situation were was no cooperation to a significant degree.

Problemet med dysfunktionella tankar hos Elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Doping är ett vitt begrepp och omfattar en hel del olika illegala preparat. Det som i idrottens regelverk anses vara doping är betydligt mer omfattande än vad som enligt lag anses vara doping. Vi har i vår rapport främst främst valt att belysa problematiken kring AAS i samhället. AAS står för anabola androgena steroider. Preparaten togs fram i slutet av 30-talet i medicinskt syfte, men i dag används AAS främst som dopingpreparat.

Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30.

This study used a qualitative interview design to explore the experiences of seven Swedish female elite athletes and their career retirement. The athletes were engaged in three different sports; track and field (athletics), handball and golf and five of them are former professional or semi-professional athletes. The process of their athletic role exit was based on the theoretical findings of Ebaugh (1988) and her four phases: First Doubts, Seeking Alternatives, The Turning Point and Creating the Ex-Role. The findings reveal that for these female former elite athletes Seeking Alternatives already starts before the First Doubts and that possibly the athletes at an early stage have insights of the discontinuity of their athletic career. The importance of transferring their role residual to future paths in life was stressed among the female athletes in order to be able to have a smooth transition process.

Syftet med studien var att undersöka hur svenska elitjuniorer i höjdhopp arbetar medmålsättningar utifrån dagens forskning. De flesta sätter upp målsättningar men fåförstår hur de på bästa sätt kan använda sig av dessa. Målsättningar kan hjälpaindividen till en högre motivation som i sin tur främjar en högre intensitet under enlängre tidsperiod i den relativt tuffa träningen som en Elitidrottare åtar sig. Dock finnsockså risken att målsättningar verkar hämmande på prestationen om de användsfelaktigt. Vilket betyder att det antagligen krävs en god kunskap och erfarenhet för attlyckas.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att försöka ta reda på vad som motiverar framgångsrika Elitidrottare. För att besvara syftet används följande frågeställningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgångar hanterats?Vad är det som har drivit dem framåt?Finns det någon person/personer som har betytt väldigt mycket för dem?Vilken är den viktigaste egenskapen för att nå framgång enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har använts där fyra stycken individer varav två män och två kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 år. Urvalet grundades på goda meriter både nationellt och internationellt.

Forskningen visar på att Elitidrottare inte får i sig tillräckligt med energi och därmed utsätter sig själva för ökad hälsorisk och risk för minskad prestationsförmåga under både träning och tävling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlägga elitbasketspelares återhämtningsvanor. Såväl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vätska inom två timmar efter avslutad fysisk aktivitet som föreställningarna kring återhämtningsmålet har undersökts och analyserats.Studien är gjord på ett elitherrbasketlag i Västra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den är delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jämföra sambandet mellan beteende och föreställningarna. Beteendet kartlades med hjälp av en matdagbok där spelarna fick skriva ner allt de åt under 4 dagar.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.