I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken.