En stor utmaning för ett säljföretag i dag är inte bara att identifiera och attrahera en specifik målgrupp. Det bör även skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för återköp. Situationen som uppstår då en försäljare för första gången interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det är vid detta ögonblick som grunden till en hållbar relation mellan säljare och kund förhoppningsvis läggs. Det är av högsta vikt för ett företag att försäljaren är införstådd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och på så sätt återspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen då företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om chefer verkligen har så stor betydelse som den allmänna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med särskilt hänseende till bibehållandet av företagskulturen då ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda på och klargör chefens betydelse för bibehållandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhållandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi därefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.

I denna explorativa studie undersöks vilka skillnader som finns i förväntningar på ledarskap mellan Sverige och Storbritannien samt hur dessa skillnader kan påverka ledarskapsstrategier för ett svenskt företag på den brittiska marknaden. Studien genomförs i det svenska företaget Clas Ohlson med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning med de anställda. En av Clas Ohlsons målsättningar vid företagets etablering i Storbritannien var att bevara den svenska kulturen i företaget samt att implementera det svenska arbetssättet i de brittiska butikerna. Företag som etablerar sig i nya kulturer kan erfara ledarskapsproblem om ledarskapet inte stämmer överrens med de förväntningar som finns på ledarskap i den nya kulturen. Därför är det intressant att undersöka hur de kulturella skillnaderna påverkade ledarskapsstrategin vid Clas Ohlsons etablering i Storbritannien.

De sista 90 åren har omkring 35 poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst.

Background: The Swedish retail trading company KappAhl has reorganized all the boutiques in Sweden. Before the reorganization many of the boutiques consisted of four levels: shop manager, assistant shop manager, department managers and regular personel. After the reorganization assistant shop managers and department managers have been replaced by a so called ?responsibility group? consisting of some of the employees. The change is presented as a decentralisation.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Jägerdén, Matilda, Wallin, Rebecka. Förankring av förändringsarbete. En fallstudie av svenska polismyndighetens arbetsprocess med framtagandet av en nationellt gemensam värdegrund. D-uppsats i socialt arbete och verksamhetsutveckling. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, enheten för socialt arbete, 2009. Förändringsarbete sker ständigt inom organisationer med syfte att förändra, förbättra samt utveckla verksamheten.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

For almost a century the debate about women as ordained servants in the Church of Sweden has raged on and on. The decision to open up the priesthood for both genders in 1958 was a milestone in the women?s liberation movement as well as it marks an important time in the church history. The debate has mainly been about how to interpret scripture, who has the right to do so, and so on. Feminist theology has become one way in recent decades to paint a wider and more nuanced picture of history and how to interpret the texts often used to repress women.This essay surveys some of the steps towards that decision, as well as it paints a rough picture of what leadership among women in the church could involve before ordination became an option.