I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frånvaro på ett gymnasium i Västerås utifrån Elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det får för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de två huvudteman om olovlig frånvaro/skolk, Skolk på grund av skolans brister samt skolk på grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skäl till olovlig frånvaro. Den metod vi använts oss av är Grundad teori (GT) där vi valt Glasers sätt att arbeta på.

Elevperspektiv på lärstilsmetodiken. Upplever eleverna att det är lättare att lära i de ämnen som tillämpar lärstilsmetodiken..

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett Elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i anser om frågor som rör ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebär lugn och ro i klassrummet samt att man följer lärarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det är väldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det är stökigt i klassrummet relativt ofta.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett Elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.

Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett Elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgått från ett Elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lärande, framgångsfaktorer ur ett Elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete är att ta del av elevers tankar när det gäller flexibla studier på Komvux och därigenom försöka belysa vilka faktorer som är viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett Elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete.

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lärande, kunskapssyn, inflytande och känsla av delaktighet. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lärande.Studien syftade till att undersöka synen på betygsättning och lärande ur ett Elevperspektiv i grundsärskolans år 6-9. Syfte ledde till följande frågeställningar,kring betyg,? Varför begär eleverna ut betyg?? Motiverar betygen eleverna att prestera bättre?? Hur tänker eleverna använda betygen i framtiden?Kring lärande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag använde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

Syftet med följande arbete var att undersöka vilken syn och uppfattning lärare och elever har då det gäller elevinflytande på hotell- och restaurangprogrammet..

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett Elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda på elevers egna uppfattningar om varför de inte når målen i matematik. Jag har också undersökt faktorer för framgång som kan bidra till att elever når målen. Fokus ligger på ett Elevperspektiv där elever själva anger de orsaker som gör att de inte når målen i ämnet matematik. Elever har också bidragit med vilka åtgärder, förändringar och insatser som måste till för att de ska lyckas i sin strävan efter godkänt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och är tvådelad med en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa två delarna först var för sig och sedan gjort en sammanställning.