Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål. Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand..

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande.Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna:Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena?På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med denna studie är att förstå elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lärare arbetar med elevers motivation att delta. De frågeställningar studien har utgått från är följande; 1a. Vad är enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielärarna på elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2.

Formativ bedömning är den process där bedömningar används för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lärare använda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter på elevers lärande och resultat. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för elevers erfarenheter av de metoder som används inom formativ bedömning och elevernas förmåga att uppfatta och värdera sitt eget lärande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter är av metoderna som baseras på de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jämföra om det är någon skillnad på grupper som arbetat med lärare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lärare som har fått samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag använda mig av en enkätundersökning.

Syftet med vår studie var att beskriva verksamma lärares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lärandeteorier säger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i ämnet matematik. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare i Luleå kommun. Samtliga av de intervjuade lärarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försämring sedan mitten av 90-talet. Vad gäller undervisningsmetoderna så har hälften använt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Syfte: Syftet med arbetet var att utreda vilka likheter och skillnader det finns i elevers och lärares sätt att uppfatta sin egen och andras efterlevnad av värdegrunden. Med efterlevnad menas hur väl skolans mål för värdegrunden följs. Syftet var dessutom att beskriva hur lärarna, i vad man kan utläsa från intervjusvaren, återknyter till den undersökta skolans värdegrund. Skolan kommer omnämnas som X-skolan i uppsatsen. Metod: Undersökningen vilar på en kvalitativ ansats för att ta reda på elevers och lärares uppfattningar av värdegrundens efterlevnad på X-skolan.

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa.

Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är:? Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför?? Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling?? Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar?Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Denna kunskapsöversikts syfte är att kartlägga forskning om strategier lärare kan använda för att öka elevers läsförståelse. Där våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta med strategier för läsförståelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssätten? För att få fram forskning som kunde svara på våra frågeställningar, användes olika sökord och databaser för att få en så bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att fastställa om de var vetenskapliga. Med tanke på att undersökningar visar att elevers läsförståelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.