Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om Elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa.

Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centraltbegrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått ochsubjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser.

The purpose of this study is to investigate the tendencies among pupils concerning their attitudes towards History and some of the stated goals in the present and in the proposed course plan of History, since there is, probably, a change coming in 2011. The study is built on questionnaires answered by one hundred pupils at a Swedish upper-secondary-school. The results point to the fact that most of these pupils like history, but still they do not wish to make it an obligatory subject, which is a government proposal at the moment. Furthermore, the answers about sources, democracy, the use of History and the consciousness about History, have a clear tendency; there have been too little education about these areas during the pupils former nine years in school, still the pupils think that these are important areas to work with. Moreover, this study shows a disheartening picture when it comes to pupils knowledge of their cultural heritage. Only half of the pupils know which century Gustav Vasa lived in and just a third know what year universal suffrage was introduced in Sweden, two facts that ought to be set in most Swedes? mind..

Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka fyra lärares föreställningar om vad elevinflytande innebär för elevernas motivation och hur de menar att de arbetar med elevinflytande i spanskundervisning i årskurs sju. Resultaten visar att lärarna arbetar på ett traditionellt sätt i spanska. De gör likadana aktiviteter i spanskundervisningen, de vill att eleverna ska lära sig ?ett levande språk?. Intervjupersonerna menar vidare att variation, läromedlet och att låta elever välja stoff samt arbetssätt är viktiga för elevers engagemang.

SammanfattningVår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet.Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen..

Sammanfattning Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.   Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.

AbstractSyftet med denna uppsats är att med hjälp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lärare se hur en god lärandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lärstilar. Undersökningen visar också hur elever får sina multisensoriska lärstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar även att om elevers olika lärstilar ska tillgodoses i undervisningen måste lärarna ha medvetenhet om hur man lägger upp lektioner efter elevers olika förutsättningar. Men det räcker inte bara med att man som lärare har denna medvetenhet utan man måste också kunna tillämpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen är att ju fler sätt vi använder för att lära ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nå alla elever. De tre lärarnas syn på lärstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sätt att nå alla elever i dessa klasser..

Det stora temat för den här undersökningen är att förstå hur elever i grundskolans senare del uppfattar fysikundervisningen med avseende på svårighetsgrad. I tillägg till detta undersöks elevernas intresse för fysikämnet samt ytterligare några faktorer vilka kan förklara uppfattningen om detta ämne. Undersökningen består av en enkätundersökning där elever fått ange till vilken grad de håller med om olika påståenden. Slutsatsen av svaren är att det är stor spridning i åsikt om hur svårt fysikämnet är. Detsamma gäller för frågan om hur intresserade eleverna är för ämnet. Slutsatsen är att det inte enkelt går att säga om fysikämnet upplevs svårt eller inte, då spridningen är för stor.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen när det gäller alla elevers läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Metodvalet av vår undersökning baserades utifrån tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella läs- och skrivinlärning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna är lyhörda för att arbeta på olika sätt då det gäller att öka möjligheterna till elevernas lärande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som är anpassad till samtliga elevers språk-, läs- och skrivutveckling.Vi intervjuade även verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna.

Syftet med undersökningen är att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur på högstadiet och på gymnasiet. Uppsatsen bygger på en såväl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lärare. Deltagarna i undersökningen består av fyra lärare, två högstadie- och två gymnasielärare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lärare växelvis väljer vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lärarna att eleverna visar ett motstånd mot den klassiska litteraturen.