Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares uppfattningar, samt elevers åsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i ämnet matematik i år 9. Syftet var också att undersöka uppfattningarna och åsikterna kring bedömningsformernas påverkan på betyget, samt hur bra insikt de deltagande lärarna hade om elevernas åsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, där 109 elever och 5 lärare från två skolor besvarade ett frågeformulär, till största delen bestående av flervalsfrågor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlämningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lärarna ansåg att det också förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var också den bedömningsform som påverkade betyget mest enligt eleverna, medan lärarna uppgav att flera bedömningsformer påverkade lika mycket.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur lärarens tidigare erfarenheter och inställning påverkar undervisningen i matematik. Syftet är också att ta reda på hur detta påverkar elevers matematiklärande. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare. Med vår intervjustudie vill vi undersöka varför en del lärare har ett mer laborativt arbetssätt än andra samt vilka faktorer som påverkar detta.Uppsatsen visar på faktorer som påverkar undervisning i matematik såsom lärarens attityd till matematik, ämnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver också om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

Många byggprojekt håller på att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Frågan är om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring är att ambitionerna att skapa en ökad jämställhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jämställdhetsarbetet inom de flesta områden idag men samhällsplaneringen har inte visat något större intresse för detta. Det är Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men också för den sociala hållbarheten där jämställdhet räknas in.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning.

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education..

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning.

Genom enkätundersökning i årskurs 8 och andra året på gymnasiet, på naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförståelse om energi, 2. vilka vardagsföreställningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever väljer att använda vid beskrivning av energi, samt 4. hur väl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ?automatiskt? och i förlängningen med positiva förtecken.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor. Vår undersökning bygger på en fallstudie vi genomförde i två klasser i skolår 3. För att få resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fått utföra vid tre tillfällen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen använt av oss öppna frågor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frågor med givna svar. Vår frågeställning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet ämne genom att ställa öppna frågor? Med resultatet från observationerna och elevernas testresultat har vi med hjälp av analys och vald litteratur kunnat besvara vår frågeställning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor..

Uppsatsens syfte är att undersöka några grundskoleelevers syn på ämnet svenska som andraspråk utifrån dess bakgrund som ett stödämne. När ämnet introducerades i Lgr 80 syftade det till att vara ett nybörjarstöd, vilket går att utläsa i ämnets kursplan. Som en följd av detta har det funnits delade uppfattningar om huruvida ämnet ska vara självständigt med egen kursplan eller om kursplanen i svenska ska följas. Frågan omdebatterades flitigt under 90-talet och påverkade implementeringen av ämnet i samband med etablerandet av Lpo 94. Med tanke på ämnets historia har det varit av uppsatsförfattarnas intresse att närmare studera dagens kursplan som återfinns i Lgr 11.