Syftet med denna studie Àr att undersöka Ätta lÀrares uppfattningar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan ÄtgÀrdas samt hur dessa lÀrare beskriver hur de ger stöd för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer med utbildade grundskollÀrare i Är 1-3 samt förskollÀrare. UtgÄngspunkten i den teoretiska delen Àr fenomenologi, vilket innebÀr att vi har försökt förstÄ ÄtgÀrder inom lÀs- och skrivsvÄrigheter utifrÄn lÀrarens perspektiv.Studiens resultat visar att det Àr viktigt att sÄ tidigt som möjligt kartlÀgga elevers svÄrigheter och att pÄ bÀsta sÀtt hitta den metod som passar utifrÄn elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt för att stödja elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgÄr det att datorn Àr en viktig del i arbetet med elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter, exempelvis att eleven fÄr skriva pÄ datorn istÀllet för med pennan.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ett antal pedagoger pÄ olika Tragetoninspirerade skolor resonerar kring sitt arbetssÀtt vid datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning samt hur pedagogerna vÀrderar samarbetet som metod vid elevers textproduktion. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. FrÄgorna har berört datorn i undervisningen, samspelets betydelse vid datorn, skrivundervisning vid datorn respektive handskrivning, pedagogernas upplevelser kring elevernas skriv- och lÀsfÀrdigheter samt pedagogernas roll i undervisningen. Av resultatet framgÄr det att pedagogerna ser positivt pÄ metoden, Skriva sig till lÀsning. Det finns flera fördelar med datorn i elevernas skriv- och lÀsinlÀrning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig mer pÄ innehÄllet och sprÄket i berÀttelserna Àn att forma bokstÀver för hand.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl. UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl. Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att frÀmja elevers lÀrande och kunskapsutveckling, en sÄ kallad formativ bedömning eller bedömning för lÀrande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgÄng behandlar, utifrÄn syftet, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en formativ bedömning och hur lÀrare kan arbeta med en sÄdan bedömning. Skolans styrdokument föresprÄkar en formativ bedömning, varpÄ undersökningens syfte Àr att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och pÄvisa vilka förutsÀttningar eleverna ges till att utveckla sitt lÀrande.UtifrÄn arbetets inriktning fokuserar undersökningen pÄ elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena, i grundskolans tidigare Är. Arbetets syfte Àr uppdelat i de preciserade frÄgestÀllningarna:Vad innebÀr det att arbeta med formativ bedömning?Hur upplever elever bedömningen i de samhÀllsorienterade Àmnena?PÄ vilka sÀtt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhÀllsorienterade Àmnena?Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i Ärskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ elevers motiv till att inte delta i idrottsundervisningen samt hur lÀrare arbetar med elevers motivation att delta. De frÄgestÀllningar studien har utgÄtt frÄn Àr följande; 1a. Vad Àr enligt högstadieeleverna motiven till att inte delta i idrottsundervisningen? 1b. Hur ser högstadielÀrarna pÄ elevers motiv att inte delta i idrottsundervisningen? 2.

Formativ bedömning Àr den process dÀr bedömningar anvÀnds för att fatta beslut och forma undervisningen. Att som lÀrare anvÀnda formativ bedömning i praktiken har visat sig ha goda effekter pÄ elevers lÀrande och resultat. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för elevers erfarenheter av de metoder som anvÀnds inom formativ bedömning och elevernas förmÄga att uppfatta och vÀrdera sitt eget lÀrande i matematikundervisningen. Jag vill undersöka vilka elevernas erfarenheter Àr av metoderna som baseras pÄ de nyckelstrategier som finns inom formativ bedömning samt jÀmföra om det Àr nÄgon skillnad pÄ grupper som arbetat med lÀrare som utbildats i formativ bedömning och de elever som inte arbetat med en lÀrare som har fÄtt samma utbildning inom formativ bedömning. För att göra detta kommer jag anvÀnda mig av en enkÀtundersökning.

I föreliggande uppsats jÀmförs karaktÀrsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrÄn frÄgorna: vad talas det om och vad talas det inte om nÀr det gÀller: elevers prestation och motivation, utvÀrdering av skolan, tydlighet/ rÀttvisa, lÀrande/examination/undervisning samt urval? FrÄgorna stÀlls till de lÀsta texterna inom de valda diskurserna. LÀroplansteori har anvÀnts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. JÀmförelsen av karaktÀrsdragen visar att bÄda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rÀttvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svÄrigheter att sprÄkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i bÄda diskurserna om en oro för ytinlÀrning och en större fokusering pÄ detaljer, Àven om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Kunskapsbedömning ? elevers instÀllning till och uppfattning om bedömning Àr en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund dÀr den formativa bedömningen stÄr i centrum.Studiens syfte Àr att erhÄlla kunskap om elevers instÀllning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken instÀllning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, lÀxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven Àr pÄ lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras instÀllning till bedömning varierade frÄn glÀdje till prestationsÄngest.

Syftet med vÄr studie var att beskriva verksamma lÀrares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lÀrandeteorier sÀger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i Àmnet matematik. Studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lÀrare i LuleÄ kommun. Samtliga av de intervjuade lÀrarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försÀmring sedan mitten av 90-talet. Vad gÀller undervisningsmetoderna sÄ har hÀlften anvÀnt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Syfte: Syftet med arbetet var att utreda vilka likheter och skillnader det finns i elevers och lÀrares sÀtt att uppfatta sin egen och andras efterlevnad av vÀrdegrunden. Med efterlevnad menas hur vÀl skolans mÄl för vÀrdegrunden följs. Syftet var dessutom att beskriva hur lÀrarna, i vad man kan utlÀsa frÄn intervjusvaren, Äterknyter till den undersökta skolans vÀrdegrund. Skolan kommer omnÀmnas som X-skolan i uppsatsen. Metod: Undersökningen vilar pÄ en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ elevers och lÀrares uppfattningar av vÀrdegrundens efterlevnad pÄ X-skolan.

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Denna kunskapsöversikts syfte Àr att kartlÀgga forskning om strategier lÀrare kan anvÀnda för att öka elevers lÀsförstÄelse. DÀr vÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur kan lÀrare arbeta med strategier för lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssÀtten? För att fÄ fram forskning som kunde svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar, anvÀndes olika sökord och databaser för att fÄ en sÄ bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att faststÀlla om de var vetenskapliga. Med tanke pÄ att undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika lÀsförstÄelsestrategier och undervisningsmetoder.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.