Kinesiska som ett nytt modernt språk i svenska skolan har fått allt mer uppmärksamhet under de senaste åren. Att undervisa svenska elever i kinesiska möter idag många utmaningar när undervisningen i kinesiska ska följa en gemensam kursplan som andra språk. Detta utmärker sig stort i utlärningen och inlärningen av kinesiska skriftspråket, d.v.s. tecknen. Syften med denna studie är att undersöka lärares krav och bedömning på Elevers skrivande i kinesiska.

Med tanke på att alla människor helst sysslar med något de tycker är roligt och således blir bra på det, ville vi undersöka om vi kunde påverka eleverna i våra praktikklasser till ökad motivation då det gäller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlättar i andra ämnen men är även en stor tillgång i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krävs endast övning samt självförtroende. Genom att ta reda på hur eleverna såg på sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mätbart resultat av vår undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och språk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lärare för skolår 7-9. Intervjuerna handlar om hur lärarna använder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mån de anser att språket har en grundläggande betydelse för lärandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen är att lärarna i de samhällsorienterande ämnena och språk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lärande än lärarna i naturorienterande ämnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det är viktigt att lärare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det påverkar huruvida eleverna får rätt förutsättningar att arbeta efter läroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för Elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området.I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på Elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade avskriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade Elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva.

Det här arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk används vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har någon betydelse för elever med svenska som andraspråks resultat i skolan. Föräldrars delaktighet i sina barns skola är en viktig faktor för att stärka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvärdighet i skolan och därför är det viktigt att föräldrar som inte behärskar svenska ska ha samma förutsättningar att hjälpa sina barn som föräldrar till barn med svenska som modersmål. Enkätstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. Några skolor hade många elever med svenska som andraspråk, andra hade några få.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina Elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning.

The aim of this Master thesis is to analyse the interaction in between reading and writing based on young writers experience. My approach was to investigate how writersread literature and how they look upon their reading in relation to their own writing.Seven young people has been interviewed in this qualitative study, based a theory about their reading and reading habits. They were asked questions about reading habits and theirview upon the connection between reading and their own writing.Previous studies of Swedes´ reading habits prove that relaxation and pleasure are the most common reasons for literary reading. This differs from the present study, where my findings shows that writing people, more than other, read literature, in the way people in general read non-fiction. That is with a purpose beyond the actual ?situation of reading?.

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sätt att arbeta med barns skrivande. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i årskurs ett. Detta är intressant eftersom barnen har olika erfarenheter när de börjar skolan.