Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva några gymnasieelevers tankar och uppfattningar kring skolämnet matematik. Vad är det som väcker deras intresse för matematik? Vad är det som motiverar dem? Vilka krafter och omständigheter är betydelsefulla för elevernas inställning till matematik? Jag erkänner att jag hade låga förväntningar grundade på egna förutfattade tankar om svenska elever. Men att träffa de tio eleverna var en överraskande upplevelse för mig. Att lära känna varenda människa fyllde mig med glädje.

Tidigare studier visar att svenska elever har svårt för generaliseringar och förståelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.Utifrån ett förtest utvaldes åtta elever till kvalitativa intervjuer, där eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmänt hade svårigheter med detta.

Background: Employees acting towards company goals and having a strong desire to remain in the organisation are very important for the success of a company. In order to generate such organisational commitment of the employees, the knowledge about what motivates and satisfies them is essential. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and analyse the factors which motivate employees, under consideration of individual characteristics. Limitation: Age, gender, marital status, work area, position and the years a person has been working in the company represent the individual characteristics examined in this study. Realisation: Literature research as well as a practical survey consisting of mail questionnaires and personal interviews were carried out in order to best serve the purpose of this thesis.

Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur projektledare från fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är:? Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt?- Vilka delar i projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation?? Hur tänker projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation.

Denna studie har undersökt gymnasieElevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundläggande strukturen för dessa intervjuer har baserats på det aktuella forskningsläget, vilket främst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjespråksinlärning. Från detta forskningsläge inhämtades även ett antal termer, vilka agerat utgångspunkter för jämförelse i den senare diskussionen, däribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden ångest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av språkinlärning i allmänhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, där de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier är även studiens primära resultat, alltså att de intervjuade respondenterna hade omfattande språkliga resurser, att de hade väldigt olika synsätt på språks funktion och värde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmän.

Vi har studerat hur företagsledningen i ett professionellt tjänsteföretag motiverar sina anställda till högre arbetsprestationer. Motiverar ledningen de anställda i förhållande till den arbetsgrupp de tillhör på företaget? Studien genomfördes genom en fallstudie hos ett kunskapsintensivt företag med hjälp av en kvalitativ metod..

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma.

Syfte med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att sträva efter samma mål som företaget. I vår slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF använder sig av väl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att både de anställda och litteraturen pekar på att det är de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. Därmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nå högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har även kommit fram till att det inte är belöningssystemet i sig utan det är känslan som personalen känner när de uppnår en belöning som motiverar mest.   .

Motivation främjar innovation, men innovationsprocesser måste samtidigt ta hänsyn till organisationens förutsättningar. Det krävs en jämvikt mellan flexibilitet och struktur i organisationen där team är ett optimalt sätt att skapa en sådan balans. Resultatet presenteras även i analysverktyget ITM med praktiska tillämpningsområden..

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på praktiska, sociala och teoretiska resurser.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan roll vid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatet blev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskans tobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist och Sjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter som inte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter, för att kunna finna motivation till att sluta röka..

Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling. Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation. För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan..