Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och Elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar Elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..

Syftet med vår uppsats, är att ta reda på hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga läs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhällets krav på elevers läs- och skriv förmåga. Vi redogör även för vad läroplanen säger om läs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor Gärdenfors artikel om Elevers motivation i lärandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lärande och motivation även Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med examensarbetet var att belysa Elevers motivation för språkinlärning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna använder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta påverkar Elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet står det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar Elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka Elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när Elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om Elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var Elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för Elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Syftet med denna studie är att undersöka Elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program..

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig.

Forskning visar att elevers syn på sina egna kunskaper, deras osäkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan påverka motivationen och lärandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar därför denna studie till att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka Elevers motivation till ämnet matematik. Studien syftar också till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som påverkar Elevers motivation till matematik i årskurs ett, årskurs tre och årskurs sex. Studien är kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i årskurs ett, fyra i årskurs tre och fyra i årskurs sex. Tre observationer har också genomförts under en matematiklektion där de intervjuade eleverna deltagit.

Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina Elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

 Denna undersökning är ett försök att visa på vilka faktorer som påverkar elevers inre motivation positivt och som bör eftersträvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen är utförd med hjälp av, och vänder sig främst till elever på Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse även för andra utbildningar..

Abstract__________________________________________________Sara NilssonAnnette OlofssonMatematik ses som tråkigt och svårt? hur kan Elevers motivation och självkänsla hanteras?Mathematics is viewed as boring and difficult? how can pupils? motivation and confidence be dealt with?Antal sidor: 42__________________________________________________This report delves into primary school pupils? difficulties in mathematics, with emphasis on their lack of confidence and motivation. By researching literature and Internet sources associated to this issue, an in-depth view of these problems has been illuminated. Two teachers at a Swedish primary school were interviewed, in order to get their perspective of the matter. Questionnaires were sent to two teachers at an English primary school and their responses were returned.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att Elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har vi sökt svaren på våra frågeställningar.Resultatet visar att elevens intresse av ämnena har stor betydelse. Dessutom påverkas elevens lust att lära av läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram många förslag på hur vi som lärare kan göra för att få våra framtida elever att känna motivation och lust att lära. Förslagen som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Dessutom visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan.