DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Det finns olika sorters motivation för lÀrande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrÄn individen sjÀlv och handlar om ett personligt intresse av att hÄlla pÄ med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrÄn och anvÀnds för att uppfylla ett mÄl till exempel att hÄlla pÄ med en aktivitet för att fÄ beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att efterstrÀva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever frÄn att efterstrÀva höga betyg. Genom att ta reda pÄ vad som motiverar elever Àr förhoppningen att som lÀrare kunna hjÀlpa elever att nÄ dit de strÀvar utifrÄn deras egna önskemÄl.

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpSvenska som andrasprĂ„k, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

AbstractDen hÀr uppsatsen behandlar lÀxor, frÀmst lÀxornas inflytande pÄ elevernas fritid och dÀrmed deras livsvillkor. Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ undersökning med en enkÀt som elever i Ärskurs sju och Ärskurs nio besvarar. Syftet Àr att beskriva elevers lÀxarbete, elevers attityder till lÀxor och konsekvenser med ett utvecklat lÀxsystem vad gÀller skolans undervisning i stort. Flera frÄgor behandlas och resultaten visar pÄ att den oreglerade arbetstiden som lÀxorna medför Àr olika lÄng, och att den pÄverkar ungdomarna pÄ olika sÀtt. En konsekvens som gÄr att se Àr att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland lÀxorna.

Title: Festivalernas IntÄg ? Korröfestivalen- en bordunstÀmmas resa genom festivaliseringenThe Korrö festival- The establishment of a Swedish Folk Music Festival.This thesis describes how folk music festivals have been escalating during the past few and how they have influenced Swedish folk music. To reach my results I have been studying one festival in particular which is the Korrö Folk Music Festival. This event started in the mid-eighties as a small happening that attracted almost exclusively musicians that were a part of the bordooon movement. The bordoon movement gathered a couple of days in the summer at what they called the ?Korrö bordunstÀmma? to build instruments and play folk music.

Denna studie har som syfte att belysa hur lÀrare och skolledare tÀnker nÀr det gÀller skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet bestÄr av skriftligt inhÀmtade svar pÄ ett antal frÄgestÀllningar kring föreslagna förbÀttringsÄtgÀrder gÀllande arbetsplatsens miljö. LitteraturgenomgÄngen bildar underlag för teorin att samspelet mellan hÀlsofrÀmjande arbete, lÀrares arbetstillfredsstÀllelse och elevers lÀrande Àr betydelsefullt för utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Studien bekrÀftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan Àr vÀsentlig för lÀrare och skolledare i skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer dÀr samarbete och samförstÄnd rÄder bidrar till utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering pÄ elevers lÀrande och pÄ lÀrararbetets pedagogiska kÀrna möjliggör, tillsammans med nytÀnkande och sjÀlvtillit hos lÀrare, utveckling av en hÀlsosam utbildningsmiljö..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Kemilaborationer i skolan Àr ibland förenade med risker. Om elevers och lÀraressÀkerhetsmedvetenhet Àr otillrÀcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrÄn ett sÀkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor Àr det viktigt att lÀrare och elever kÀnner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring sÀkerhetsutrustning och sÀkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och belysa hur pedagoger definierar inlÀrningsstil och vilka olika undervisningsstilar de anvÀnder för att möta elevers olika behov. VÄr undersökning Àr kvalitativ och grundar sig pÄ 5 observationer i olika Äldersgrupper samt 5 intervjuer med respektive pedagog i en lÀrstilsinriktad skola. Studien visar att de lÀrare som grundar sin pedagogik pÄ forskning och kÀnner trygghet i sin pedagogroll individanpassar undervisningen mer. De varierar sig och tar mer hÀnsyn till elevers taktila och kinestetiska preferenser samt de miljömÀssiga och sociologiska elementen Àn de pedagoger som utgÄr frÄn mer traditionell undervisningsstil och visuella och auditiva preferenser. LÀrstilspedagogiken underlÀttar att hitta metoder till varje elev, vilket ökar motivation, arbetsglÀdje och sjÀlvkÀnsla.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.