Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom sprÄkundervisningen och bestÄr av tvÄ huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlÀrningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lÀrande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i tvÄ Äldersgrupper och lÄter sedan eleverna utvÀrdera denna undervisning med hjÀlp av en skriftlig enkÀt. Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lÀrande pÄ ett flertal olika sÀtt. En dramainspirerad sprÄkundervisning kan bl.a.

The purpose of this study is to investigate how a group of students experience their learning when working in groups, and determine if they prefer to work individually or in groups. This study will also investigate what the students believe that they learn when working in groups. The study is based on these two questions:How and what do students perceive that they learn from working in groups?Do the students in my study prefer to work in groups or individually?The method I have used to retrieve information has been to interview four different students. The interviews were individual; I did so to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Denna studie handlar om nÄgra ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lÀrare pÄgymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som anvÀndes under studiens gÄng var intervjuer dÀr bÄde strukturerade ochostrukturerade frÄgor ingick. De fem eleverna av bÄda könen, intervjuades om sin skoltid.UtifrÄn syfte och frÄgestÀllning har resultatet bearbetat och jÀmfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade pÄ bland annat oförstÄende lÀrare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansÄg Àven att de inte fÄtt den hjÀlp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vad elever och lÀrare pÄ ett yrkesinriktat program pÄ gymnasiet anser om nivÄgruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivÄgruppering redovisas. Svaren pÄ enkÀtundersökningar visar elevers och lÀrares Äsikter om nivÄgruppering. UngefÀr hÀlften av eleverna var positiva till nivÄgruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivÄgrupperna var relativt stor.

Eftersom vi ska arbeta med barn i de tidiga skolÄren sÄ har vi funderingar kring lÀsinlÀrningsmetoder. Hur ska vi lÀra dessa barn att lÀsa? Vilken metod anvÀnds nu ute i verksamheten, hur dokumenterar man och arbetar lÀrarna pÄ det viset de vill? Vi har Àven intresserat oss för hur lÀrarna försöker utveckla elevernas lÀsintresse och om de tycker att utbildningen de gÄtt gav dem tillrÀckliga kunskaper.Vi har valt att intervjua 10 lÀrare och specialpedagoger som arbetar med barn i Är ett eller tvÄ. LÀrarna valdes strategiskt efter det föregÄende kriteriet. VÄr undersökningsgrupp Àr relativt liten men det resultatet vi fÄtt visar pÄ ett traditionellt tÀnkande hos den verksamma lÀrarkÄren.

Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att ur ett livsvÀrldsperspektiv undersöka hur tre elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever anvÀndandet av IT - baserade lÀrverktyg.Studien vill Àven ta upp elevernas erfarenheter av att anvÀnda sig av IT -baserade lÀrverktyg i undervisningen som en del av deras lÀrande, ur dÄtida, nutida och framtida perspektiv. Ansatsen livsvÀrldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tilltrÀde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvÀrldsfenomenologisk ansats fÄr jag tilltrÀde till personers livsvÀrldar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag anvÀnde mig av en frÄgeguide. Mina frÄgor var fÄ och mitt intresse för elevernas egna berÀttande var i fokus.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollÀrares syn pÄ barnböcker i förskolan. FrÄgor som uppsatsen byggde pÄ var vilket syfte förskollÀrarna hade med barnboken, hur och vem som vÀljer och om förskollÀrarna ansÄg att det fanns ett samband mellan att lÀsa för barn och barnens lÀsutveckling. Vi anvÀnde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frÄgestÀllningar. Genom intervjuerna kunde förskollÀrarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanstÀlldes och kategoriserades efter likheter och skillnader.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ olika svÄrigheter/styrkor som pÄverkar elevers prestation gÀllande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i tvÄ klasser i Ärskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer frÄn tidigare forskning. Den hÀr undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer och ett elevprov. VÄr undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivÄer. En problemuppgift för en elev kan alltsÄ vara en rutinuppgift för en annan.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares syn pÄ relation mellan arbetsformer, ÀmnesomrÄden och elevers matematiska kompetenser nÀr det gÀller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare Är. Jag ville Àven ta reda pÄ hur enkÀter med öppna frÄgor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lÀrare som undervisar inom grundskolans tidigare Är. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkÀt och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lÀrarna i liten eller ingen utstrÀckning anpassar arbetsformerna till de olika ÀmnesomrÄdena. LÀrarna gör inte heller nÄgon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till nÄgot speciellt ÀmnesomrÄde.