Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka elevers strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att fÄ fram nationella och internationella studier. Den första tilltÀnkta Äldersgruppen var 6-8 Är, men den fick utökas till Äldrarna 3-15 Är, pÄ grund av begrÀnsad forskning i den tidigare tÀnkta Äldersgruppen. Materialet som anvÀndes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste strategierna eleverna anvÀnde var: visualisering, hypotes, rÀknestrategier samt att försöka se samband.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Syftet med Denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀsinlÀrningen utifrÄn teorier och praktiken i skolans tidigare Är. Jag har valt att undersöka hur tre lÀrare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala lÀsinlÀrning. Jag har Àven observerat fyra lÀrare för att kunna fÄ en tydligare bild av undersökningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar i min undersökning Àr: PÄ vilket sÀtt lÀsinlÀrning sker utifrÄn forskningen? Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna i praktiken i skolans tidiga Är? UtifrÄn teorierna kring lÀsinlÀrningen och intervjuer, observationer i tvÄ skolor upptÀckte jag att det finns en stor mÀngd av olika arbetssÀtt inom detta omrÄde och lÀrarna anvÀnder de arbetssÀtt som passar det barngrupp de arbetar med.

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lÀrande, sett frÄn ettlÀrarperspektiv, kan pÄverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation dÄ denna i sin tur pÄverkar lÀrandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda pÄ vilka former av differentiering som anvÀnds iskolan idag och hur lÀrare utmanar och motiverar elever i sitt lÀrande. För att lÀra ossmer om detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lÀrare intervjuades medhjÀlp av öppna frÄgor som de hade fÄtt lÀsa i förvÀg. Resultatet visar att differentieringÀr svÄrt att undvika i vissa Àmnen dÄ det kan vara stor spridning pÄ eleverna, sÀrskilt ide tidiga Ären.

Syftet Àr att undersöka idrottslÀrares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hÀlsa gÄr till och vad det Àr som bedöms. Vidare undersöks lÀrares och elevers uppfattningar av Àmnet idrott och hÀlsa och Àven lÀrarnas tankar om kursplanen. Eftersom Àmnet genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären ligger intresset i att undersöka hur Àmnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivÄerna Ät, bÄde ur lÀrare- och elevperspektiv. Metoden bestÄr av enkÀter med elever frÄn tvÄ skolor, intervjuer med tre lÀrare och intervjuer med fyra elever.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med min undersökning Àr att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhÄllningssÀtt till integrering av elever med nÄgon form av funktionshinder i vanlig grundskola. UtifrÄn en historisk tillbakablick synliggörs först de omstÀndigheter funktionshindrade levde under fram till vÄra dagar, för att ge lÀsaren kÀnnedom om de dÄ rÄdande förhÄllandena. Med hjÀlp av enkÀter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet dÀrefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man mÄste se till individen för att avgöra om det Àr lÀmpligt att integrera i vanlig skola, vilket fÄr deras lÀraruppdrag att falla utanför ramen nÀr vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att sjÀlvklart kan elever med nÄgon form av funktionshinder gÄ i vanlig skola men de hade nog haft det bÀttre med andra likasinnade..

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ hur lÀrare beskriver att sjÀlvkÀnslan pÄverkar lÀrandet och hur de arbetar med att stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla. Vi har genom kvalitativ metod genomfört fem stycken intervjuer med lÀrare som arbetar med elever mellan 6-12 Är. Enligt tidigare forskning sÄ pÄverkar sjÀlvkÀnslan lÀrandet eftersom elever med god sjÀlvkÀnsla kan hantera skolarbeten pÄ ett sÀkrare och lugnare sÀtt och att de Àr Àven mer entusiastiska och nyfikna inför nya utmaningar. De intervjuade lÀrarna beskriver god sjÀlvkÀnsla hos elever som en inre trygghet som leder till att eleven vÄgar mer. Eleverna med god sjÀlvkÀnsla Àr mer aktiva och tar mer initiativ i sitt lÀrande samt att de vÄgar anta utmaningar i större utstrÀckning Àn andra elever.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.