Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlärning på ett lekfullt sätt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som är ett kompendium med rörelselekar och lärarhandledningar där lekarnas matematiska innehåll synliggörs. Enkätundersökningen gav svar om förskollärarens medvetna sätt att arbeta med matematik och utvärderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik använde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lärarna som tillfällen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i ämnet..

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om Elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

Intresset är lågt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar färska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lärare som arbetar med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats är en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som återkommande inslag i matematikundervisningen.

Abstract Arbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen går i gymnasiets årskurs två och tre på Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrågades i intervjuer om hur de såg på matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera ämnet matematik samt vad de ansåg kunskaper i matematik kunde användas till rent allmänt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn på ämnet och att det var förståelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med ämnet framförallt att det hjälper förståelsen av t.ex. Fysik och Kemi.

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Syftet med examensarbetet är att se om eleverna när de slutar år 6 har de kunskaper i geometri som de förväntas ha när de börjar år 7 och att se om resultatet kan kopplas till de arbetsmetoder eleverna har använt i grundskolans tidigare år. Mina frågeställningar förväntas ge svar på vad eleverna kan, vad lärarna anser att eleverna kan, vad lärarna förväntar sig att eleverna ska kunna när de börjar år 7 och hur lärarna i de tidigare skolåren har arbetat med matematikFör att ta reda på svaren höll jag intervjuer med matematiklärarna på skolan som har grundskolans senare år, ett diagnostiskt test med alla elever i år 7 och korta intervjuer med lärarna som eleverna hade i grundskolans tidigare år. Dessutom studerades både nationella och lokala styrdokument för att ta reda på om lärarnas förväntningar stämmer med dessa styrdokument.Resultatet visar att eleverna har brister i sina geometrikunskaper. Det är inget område inom geometri som eleverna kan riktigt bra men det finns några som eleverna kan relativt bra, namnet på de enkla geometriska figurerna, mäta sträckor och att uppskatta längder och areor. Lärarnas förväntningar av vad eleverna bör kunna stämmer relativt bra överens med vad styrdokumenten säger att de ska kunna men vad eleverna kan är lärarna inte överens om.En skola i undersökningen utmärker sig genom att resultatet från denna skola ligger mycket högre än för de andra skolorna.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lärarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel är essentiella delar i geometriundervisningen och har så varit under hela skolans historia. Det gäller att använda materielen på rätt sätt för att få ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gällande begreppen är vaga och ofullständiga. Deras resultat var sämre än vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning.

Vilka svårigheter finns när gymnasieelever löser andragradsekvationer?Författarens erfarenheter från den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen, visar att gymnasieelever har svårt för att lösa andragradsekvationer. Syftet med uppsatsen är att belysa de problem som uppstår när gymnasieelever löser andragradsekvationer. Undersökningsmetoden har varit av kvalitativ art. Samtal med elever som löser ekvationer av andra graden har bandats.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen..