Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail.

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka elevers förståelse kring energibegreppet och energiomvandlingar. Vi ville även undersöka det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsföreställningar. Detta har vi tagit reda på genom att fördjupa oss i en mängd litteratur som behandlar områden kring energi. Vi genomförde en enkätundersökning på två olika skolor med elever i årskurs 8 och elever som går andra året på gymnasiet. Undersökningen hjälpte oss att besvara våra forskningsfrågor som behandlar energiomvandlingar, energikedjor och energins bevarande.

Syftet med studien var att undersöka elevers och lärares uppfattningar, samt elevers åsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i ämnet matematik i år 9. Syftet var också att undersöka uppfattningarna och åsikterna kring bedömningsformernas påverkan på betyget, samt hur bra insikt de deltagande lärarna hade om elevernas åsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, där 109 elever och 5 lärare från två skolor besvarade ett frågeformulär, till största delen bestående av flervalsfrågor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlämningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lärarna ansåg att det också förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var också den bedömningsform som påverkade betyget mest enligt eleverna, medan lärarna uppgav att flera bedömningsformer påverkade lika mycket.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur lärarens tidigare erfarenheter och inställning påverkar undervisningen i matematik. Syftet är också att ta reda på hur detta påverkar elevers matematiklärande. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare. Med vår intervjustudie vill vi undersöka varför en del lärare har ett mer laborativt arbetssätt än andra samt vilka faktorer som påverkar detta.Uppsatsen visar på faktorer som påverkar undervisning i matematik såsom lärarens attityd till matematik, ämnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver också om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

Denna studie har flera, men sammanhängande, syften. För det första är syftet att undersöka om och i så fall varför lärare i förskoleklasser och i år ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. För det andra är syftet att belysa hur lärarna i fråga arbetar, om förskolans och grundskolans lärare skiljer sig åt beträffande arbets- och förhållningssätt samt om och i så fall hur lärarna har förändrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lärarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers språkutveckling. Vidare visar det sig att det språkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lärarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tänkande, lärande och känslobearbetning.

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education..

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning.

Genom enkätundersökning i årskurs 8 och andra året på gymnasiet, på naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförståelse om energi, 2. vilka vardagsföreställningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever väljer att använda vid beskrivning av energi, samt 4. hur väl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar.

Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6?9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.