Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgår det att lärare och elevers uppfattningar skilde sig åt när det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lärare och elever var i hur man såg på friluftsaktiviteter. Lärarna ansåg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning är något som de kopplade till friluftsliv.

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

En försämring av svenska elevers läsförståelse har skett under de                                  senaste tio åren. Samtidigt som definitionen av läsförståelse är vida diskuterat vad läsförståelse innefattar eller ej. Enligt Läroplanen för grundskola, skola och fritidshem 2011 är en godtagbar läsförståelse när eleven uppvisar ett gott läsflyt och kan återberätta explicita delar ur texten. I motsatts till läroplanen menar ett flertal forskare att läsförståelse innefattar så mycket mer än ett gott läsflyt. Studien syftar till att synliggöra hur elevers läsförståelse kommer till uttryck och kan identifieras under ett litteraturarbete genom att fokusera på förmågorna läsa på raderna, mellan raderna och bortom raderna.

Undersökning av elevers och lärares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevinflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjälp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt särskilda normer. Syftet med arbetet är att belysa teknikerna för denna styrning; såsom de framträder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar föreställningar om elevinflytande. Arbetets empiriska del består av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielärare verksamma inom skilda ämnen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar.Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna.

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstå när kommunikationsängsliga elever förväntas delta muntligt i undervisningen. Vi har använt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vår kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsängsliga elever känner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rädsla för att göra bort sig och hånas av sina klasskamrater. Resultatet har också visat att lärare har olika förhållningssätt till kommunikationsängsliga elever och att detta i många gånger grundar sig i lärares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsängsliga elever.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om det skett någon förändring när det gäller elevers läsförmåga ur ett 15-årsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet inom vårt undersökningsområde. Resultatet visar att det skett en viss försämring av elevers läsförmåga, men resultaten är inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt läser bättre och har en mer positiv inställning till läsning än pojkar. Några möjliga orsaker till den förändrande läsförmågan kan enligt våra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvändningen (dator- och tv-vanor)..

Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete.

Detta examensarbete tar upp frågan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i årskurs 1 har av studie- och yrkesvägledning på grundskolan i årskurs 9, deras syn på studie- och yrkesvägledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter samt elevers förväntningar gällande studie- och yrkesvägledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod där vi har använt oss utav intervjuer med åtta gymnasieelever för att vi skall kunna få en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvägledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi använt oss utav Hägg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvägledare och även vad som har påverkat dem i deras beslut gällande gymnasievalet.