Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frÄgor om hur lÀrarna definierar fenomenet sorg - bÄde egen sorg och elevers sorg, hur de förhÄller sig till elever i sorg samt hur resonerar lÀraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar genomförs tio intervjuer med lÀrare som arbetar frÄn förskoleklass till Ärskurs 3. Dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg bÄde ifrÄn privatlivet, i rollen som lÀrare och frÄn deras kunskaper pÄverkar hur lÀrarna se pÄ fenomenet sorg. Men Àven hur lÀrare förhÄller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollÀrare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus Àr undervisning i Ärskurs 4?6. För att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lÀrarroller samt deras effekt pÄ elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter pÄ elevers kunnande i matematik. LÀrare kan genom att överlÄta ansvar Ät eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgÄr ifrÄn vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmÄga, begreppsförmÄga, resonemangsförmÄga och kommunikationsförmÄga genom detta arbetssÀtt. Huruvida elevers procedurförmÄga utvecklas Àr inte lika tydligt men nÄgra av studierna tyder pÄ att procedurförmÄgan kan utvecklas genom val av problem och hur lÀrare följer upp problemet.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lÀrare anvÀnder i sin undervisning i syfte att pÄverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgÄngspunkten vilar i sÄvÀl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ webbenkÀter. Informanterna för intervjuerna Àr verksamma instrumentallÀrare i sÄvÀl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nÄ ett resultat.Resultatet visar pÄ att de viktigaste faktorerna som pÄverkar elevers övningsmotivation strÀcker sig utanför undervisningsrummet, dessa Àr ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhÀllet. För att som lÀrare kunna pÄverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstÄende faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir dÀrmed att eleverna pÄverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket lÀraren bör ha med i berÀkningen..

I min studie har jag valt att undersöka elevers förstÄelse av tal. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevers taluppfattning och vilka svÄrigheter de stöter pÄ. Undersökningen i denna studie bygger pÄ observationer under nÄgra lektioner i Är 1, totalt arton elever, och individuella intervjuer med fyra elever i Är 1. Resultatet visar att eleverna har förstÄelse för ental nÀr det gÀller talgrannar, taluppdelning och ramsrÀkning, men de har inte tillrÀcklig förstÄelse för de första tio talen och har stora svÄrigheter med tiotal inom talomrÄdet 0 ? 20.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta för att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta for att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmÄgan förÀndrades genom fördjupade studier i Àmnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en Ärskurs Ätta. Arbetet utfördes med hjÀlp av enkÀter och fördjupade studier i Àmnet. Resultatet visade att det delvis gick att förÀndra elevers frukostvanor..

I samband med dagens socialisationsförÀndringar har lÀrares motivationsarbete med elever fÄtt en allt mer betydande roll. Begreppet motivation Àr centralt i lÀroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i vÀrlden. LÀrares uppgifter innefattar inte enbart ett stÀrkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift Àr att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.VÄr studie inriktar sig pÄ att utröna var elevers primÀra motivation ligger och hur lÀrare kan arbeta för att stÀrka den. Studien utgÄr frÄn Self - Determination Theory som innebÀr att mÀnniskans valfrihet Àr central för lÀrandet. För att ta reda pÄ hur denna teori förhÄller sig i praktiken samt för att undersöka om elever pÄverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan.

Denna studie har undersökt pÄ vilket sÀtt elevers slöjdarbete kan stödja elevers lÀrandei matematik. Studien utgÄr ifrÄn det s.k. sociokulturella perspektivet dÀr kunskap ochlÀrande utvecklas i samspelet mellan mÀnniskor och dÀr situationella betingelser ochsprÄket spelar en central roll för kunskapsutvecklingen. Studien bygger pÄ enkvalitativ undersökning med inspiration frÄn den metod som pÄ engelska benÀmnsgrounded theory. Det empiriska materialet utgörs av observationer av eleversslöjdarbeten i textilslöjdens Ärskurs 3-9.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning redogöra för lÀrares och elevers muntliga kommunikation i matematikundervisningen och hur denna kommunikation kan vara till stöd för elevers matematiklÀrande i grundskolans tidigare Är. I lÀroplanen, Lgr11, lyfts matematik fram som ett kommunikativt Àmne dÀr elever ska fÄ möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper genom att samtala och kommunicera matematik. Examensarbetet Àr en forskningskonsumtion som grundas pÄ en systematisk litteraturstudie. Metoden utgörs frÀmst av databassökning i Unisearch och ERIC. Resultatet visar att förekomsten av muntlig kommunikation i matematikundervisningen varierar mellan klassrum och att kommunikationens kvalitet Àr avgörande för dess effekt.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.