Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

Detta examensarbete Àr en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade sprÄkets interrelation dÀr syftet bestÄr i att skapa förstÄelse för vad musiklÀrare anser om denna forskning och om dess tillÀmpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgÄr  frÄn en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. MÄl- eller urvalsgruppen bestÄr av fyra stycken verksamma  musiklÀrare vilka undervisar antingen pÄ högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer Àven undervisning pÄ universitetsnivÄ samt pÄ vuxenutbildning.Resultatet visar att de fyra musiklÀrare som ingick i undersökningen uppfattar musikens pÄverkan pÄ sprÄkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfÀllen dÀr elevgrupperna bestÄr av individer med ett annat förstasprÄk Àn svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister.

Vi stÀller oss frÄgan hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs med tanke pÄ alla elevers olikheter. Syftet i denna studie Àr att studera tillfÀllen dÄ lÀrarna eventuellt upplever inkludering svÄrt. Genom att studera lÀrares uppfattningar och deras tillvÀgagÄngssÀtt i mötet med alla elevers olika förutsÀttningar och behov och vilka tÀnkbara svÄrigheter som kan tillkomma, vill vi framhÄlla lÀraryrkets dilemma att möta alla elevers olika förutsÀttningar. Vi fann i vÄra delstudier att det finns svÄrigheter att inkludera alla elever i en sammanhÄllen undervisning med hÀnsyn till elevernas olika förutsÀttningar och behov. En följd av detta var valet att segregera och dÄ med avsikt att skapa bÀttre förutsÀttningar för eleven att nÄ kunskapsmÄlen.

Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som kan pĂ„verka elevers lĂ€s- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i Ă„r ett och Ă„r tre och pĂ„visa likheter och skillnader.Sex elever frĂ„n ett mĂ„ngkulturellt omrĂ„de har studerats i sin lĂ€s- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjĂ€lp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förstĂ„else för Ă€mnet har Ă€ven intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta lĂ€s- och skrivutvecklingen som kan vara jĂ€mförbar med vĂ„ra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers lĂ€s- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens lĂ€s- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgĂ„ng och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skiljer sig frĂ„n de andra.

I vÄr studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika vÀrde" samt hur de definierar begreppet. Syftet Àr att ta del av pedagogers syn pÄ elevers lika vÀrde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill Àven beröra problemet krÀnkning i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma frÄn förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krÀvs ett medvetet förhÄllningssÀtt av pedagogen för att eleverna ska kÀnna att de har ett lika vÀrde.

Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom omrÄdena taluppfattning och aritmetik har blivit sÀmre. I denna uppsats stÄr dÀrför taluppfattning, med multiplikation som utgÄngspunkt, i fokus. Syftet med det hÀr arbetet har varit att analysera hur olika lÀromedels framstÀllning av rÀknesÀttet multiplikation samt strukturering av inlÀrningen av de grundlÀggande multiplikationskombinationerna kan pÄverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara pÄ vÄrt syfte har vi gjort en lÀromedelsanalys av fem olika lÀromedel i matematik, avsedda för Äk 1-3. Resultatet pekar pÄ att nÄgra av de analyserade lÀromedlen framstÀller multiplikation pÄ ett begrÀnsat sÀtt vilket kan antas ha negativ inverkan pÄ elevers möjlighet att utveckla förstÄelse för rÀknesÀttet multiplikation och dÀrmed ocksÄ pÄ taluppfattningen.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ och arbete med elevers sjÀlvförtroende i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolÄren betydelsen av att arbeta med elevers sjÀlvförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna pÄverka elevers sjÀlvförtroende?- NÀr och hur arbetar pedagoger med att stÀrka elevers sjÀlvförtroende?För att fÄ svar pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi har intervjuat 16 pedagoger frÄn förskoleklass till skolÄr sex.Forskning visar att sjÀlvförtroendet pÄverkar elevers inlÀrning. De som finns runt omkring eleverna Àr de som betyder mest och dÄ eleverna tillbringar mycket tid i skolan Àr pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att sjÀlvförtroendet Àr viktigt och att det pÄverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som Àr med i vÄr studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende.

Kursplanen för historia i Ärskurs 4?6 Àr till stor del utformad efter det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllet. Denna studie har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i att undersöka hur elevers identitet pÄverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. MÄlgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lÀrares erfarenheter och tankar kring mÄngkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur tvÄ olika lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta pÄverkar deras elevers skrivförmÄga. Vi har valt att titta pÄ den normativa delen av elevernas skriftsprÄk, alltsÄ vilka sprÄkliga regler och normer som eleverna behÀrskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmÄl Àn svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsomrÄde Àr att det under vÄr utbildning framhÄllits hur viktig skönlitteraturen Àr för elevers sprÄkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftsprÄk. Vi kom fram till att de tvÄ lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna frÄn den klass dÀr det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande sprÄk, de anvÀnde mÄnga och varierade verb och adjektiv nÀr de skrev.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.