Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers förståelse av sina skriftliga omdömen och om vilka faktorer som påverkar förståelsen av dokumenten. Forskningsansatsen är starkt inspirerad av grundad teori. Studiens resultat utgår dels från analys av intervjuer av elever i år två och dels från dokumentanalys av elevernas skriftliga omdömen. Dessa båda har i den avslutande analysen relaterats till varandra, vilket har resulterat i en teoretisk modell, EFO-modellen som står för Elevers Förståelse av sina Skriftliga omdömen. Vid intervjuerna framkom att eleverna förstår omdömena på olika sätt och i olika utsträckning. Förståelsen påverkas av elevens motivation och koncentration, deras behov av bekräftelse samt deras språkliga förmåga.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Sättet att tala om elevers skolsvårigheter har över tid förskjutits från att tala om elever med behov - till elever i behov av särskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset på elevers skolsvårigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gå i riktning mot att se omgivande förhållanden som de bidragande faktorerna till att elever är i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete är att analysera föreställningen hur ?behov av särskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsätt.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs tre arbetar med läsförståelse, vad de anser vara mest viktigt för att elever ska utveckla sin läsförståelse, vilka didaktiska redskap de använder sig av och i vilken omfattning de uppmärksammar och följer elevers läsutveckling.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivets syn på människans språk-, tanke- och kunskapsutveckling, där lärande sker genom deltagande i en gemenskap och där det grundläggande i lärprocesserna är språket och kommunikationen i interaktion med andra människor.Metod: Som metod har studien en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa samtalsintervjuer med åtta lärare som genomfördes under vårterminen 2008. Resultat: Studiens resultat tyder på att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers läsning för att automatisera avkodningsförmågan och få läsflyt. Det visade sig däremot inte finnas något gemensamt synsätt på arbetet med läsförståelse. Lärarna använde sig inte av sig själva som modell för att hjälpa eleverna att utveckla en strategisk läskompetens, för att kunna bedöma sin egen förståelse och göra inferenser.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna.