I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

Syftet med vår studie är att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förståelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. Upplägget i vårt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lämnade vi ut en enkät därefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vår studie på en F-5-skola och en F-6-skola i Luleå och Sundsvalls kommun. Vår studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen.

Uppsatsens syfte är att belysa L2-elevers ordförståelse av ämnesspecifika och ämnesneutrala ord i ämnet samhällskunskap i förhållande till L1-elevers ordförståelse.  Uppsatsen baseras på genomförda ordförståelsetest med 48 elever som studerar på Samhällsvetenskapsprogrammet samt på intervjuer med ämneslärare i samhällskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförståelse vad gäller ämnesspecifika och ämnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utländsk bakgrund har svårare med ordförståelse generellt och således även med ämnesneutrala ord än övriga L1-elever. Ämneslärarna är övertygade om att ovan nämnda elevers bristande ordförståelse påverkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmåga att tillägna sig undervisningen utan även att redovisa sina kunskaper. Detta stämmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svårare att förstå de ämnesneutrala orden i skolspråket. Det som avviker i studien är att även L1-elever med utlandsfödda föräldrar har svårt med ordförståelsen och deras resultat på testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgång i Sverige..

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolämne samt att belysa vilka lärandesituationer och miljöer som främjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger på lärande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand på kvalitativa metoder med elev- och lärarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men också kvantitativ metod med enkätundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssätt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog är nyckelorden som leder till en förändrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lärande och utveckling i matematik.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med läs- och skrivsvårigheter hindras från att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. Översättning av den inbäddade matematiken i texten ställer ett högre krav på elevers språkfärdigheter vad gäller avkodning, slutledning, tolkning samt behärskning av de matematiska begreppen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på om kunskaper i det svenska språket påverkar prestationen hos elever med annat modersmål än svenska vid algebraberäkningar i grundskolans senare år. Med hjälp av enkätformulär samt personliga intervjuer har vi i vår undersökning kommit fram till ett resultat som gäller för den skola som studien utfördes på. Utifrån studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan språkfärdigheter och elevers matematiska prestationer..

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever.

Syftet med vår studie är att analysera ett antal elevlösningar från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 samt att analysera hur några lärare som undervisar i de tidiga skolåren förhåller sig till elevers läsförmåga i årskurs 3. Ett ytterligare syfte är att jämföra lärarnas syn på elevers läsförmåga med de utvalda elevlösningarna. Våra frågeställningar berör vilka uppfattningar några lärare har om elevers läsförmåga i årskurs 3, vilka svårigheter som går att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som går att dra mellan lärarnas syn på elevers läsförmåga och elevernas fortsatta läsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fått ta del av från Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lärare om hur de ser på elevers läsförmåga har vi kunnat få svar på våra frågor. Resultatet visar hur viktigt det är att eleverna har en god läsförmåga för att nå måluppfyllelse för årskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin läsförmåga har vi i vårt resultat sett hur stor inverkan både hemmet och skolan har t.ex.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..