Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna sprÄk. Studien har bedrivits i tvÄ stÀder i södra Sverige, varav den ena staden Àr dubbelt sÄ stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsomrÄde som endast strÀcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsomrÄde delvis bestÄende av landsbygd. Arbetet Àr betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks vÀlja bort ett extra sprÄk. Det Àr av stor vikt att försöka ta reda pÄ om eleverna redan i Äk 7 nÄtts av budskapet att ?det lönar sig att lÀsa sprÄk?, eftersom frÄn och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoÀng att ges vid ansökan till högskolor.

Endast hÀlften av Sveriges unga kÀnner till nÄgot av landets fem nationella minoritetssprÄk, vilket fastslÄs i en undersökning av SprÄkrÄdet 2010. Detta trots att sprÄken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskÀmnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetssprÄk samt elevers attityder till minoritetssprÄk som en del av svenskÀmnet. Uppsatsmaterialet bestÄr av totalt 96 besvarade enkÀter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar pÄ de olika orterna samt beroende pÄ om eleverna haft eller inte haft undervisning.

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till lĂ€sning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur man som pedagog kan vĂ€cka elevers lĂ€slust med elevernas Ă„sikter och önskemĂ„l i Ă„tanke.Studien har genomförts pĂ„ en f-4 skola. LĂ€rarna pĂ„ skolan fick svara pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r dĂ€r mĂ„let var att fĂ„ en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status pĂ„ skolan och dĂ€refter intervjuades Ă„tta elever i Ă„r 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lĂ€rarna tyckte att skönlitteratur Ă€r en viktig del i undervisningen anvĂ€ndes den mestadels till höglĂ€sning och tyst lĂ€sning medan biblioteksbesök och boksamtal var sĂ€llsynta. LĂ€rarna upplevde överlag att eleverna pĂ„ skolan var positiva till att lĂ€sa skönlitteratur och detta bekrĂ€ftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukarĂ„ldern. Förutom att eleverna var positiva till lĂ€sning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgĂ„ngspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestĂ„nd och lĂ€smiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta lĂ€sningen som lustfylld.

Jag vill med denna undersökning ta reda pÄ vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom omrÄdet visar att omkring 50% av eleverna i skolÄr 7-9 tycker att matematik Àr roligt, och att praktisk matematik kan förÀndra dessa attityder positivt. I min undersökning vÀljer jag att observera en klass med elever i skolÄr 6 nÀr de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation frÄn att rÀkna i boken samt att det Àr roligt att klippa, klistra och mÄla.

För att förÀndra attityder i ett genusperspektiv har dans i det hÀr utvecklingsarbetet anvÀnts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar pÄ ett fritidshem. Skolans vÀrdegrund finns för att ge kunskap om de vÀrden som vi vill utveckla hos unga mÀnniskor för att de ska veta hur vi bör behandla vÄra medmÀnniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete lÄg till grund som metod under det fem veckor lÄnga dansprojektet, för ett femtontal elever i Ärskurs 2. Dans utifrÄn bÄde given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfÀllen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut.

Hepatit C Àr en relativt ny och vanlig kronisk infektion och ca 170 miljoner mÀnniskor över hela vÀrlden Àr drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors attityder gentemot hepatit C smittade patienter. UtifrÄn ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt som följde Goodmans sju steg gjordes en litteraturstudie. Efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, PsychInfo och SweMed+ valdes totalt 10 vetenskapliga artiklar ut dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet frÄn de valda artiklarna utmynnade i fem kategorier: Attityder kring hepatit C och intravenöst drogmissbruk, attityder kring sÀkerhetsföreskrifter och hygienrutiner, positiva/negativa attityder, attityder som handlar om rÀdsla för att bli smittad och diskriminerande attityder.

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.

Föreliggande arbete Àr en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i GÀvle. Tidigare forskning har visat pÄ ett lÄgt intresse bland svenska grundskoleelever för skolÀmnet religionskunskap men dÄ Kristna friskolerÄdet Är 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört pÄ de kommunala skolorna samma Är, visade det sig att eleverna pÄ en av friskolorna ansÄg detta Àmne som ett av de allra roligaste. Varför var det sÄ? Religionskunskap ? vad ger det? Àr en jÀmförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsÀmnet..

Mitt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är (Är 7-9) arbetar med motivation och Äterkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts dÀr semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.LÀrarna i studien anvÀnde sig av mÄnga strategier för att motivera elever samt ge dem Äterkoppling. Resultatet visade att lÀrares attityder har en stor inverkan pÄ elevers motivation. NÀr lÀrare visar ett stort engagemang för sitt Àmne tenderar det att pÄverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lÀrare upplever att det Àr viktigt att ge elever Äterkoppling pÄ det de gör.

BakgrundBedömningsmatrisen anvÀnds i allt större utstrÀckning som ett verktyg i undervisningen. Den Àr inte lÀngre endast ett redskap för lÀrare i deras summativa bedömning utan synliggörs Àven för elever. Matrisen Àmnas förtydliga mÄl och kriterier för att eleven skall veta vad som krÀvsför att nÄ och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lÀrande) införts som ett koncept för att höja elevers mÄluppfyllelse i den svenska skolan anvÀnds matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka effekterna av att anvÀnda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken uppfattning har lÀrarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur anvÀnds matrisen? Vad blir resultatet av anvÀndningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lÀrarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers lÀsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig pÄ elever i Ärskurs 9, vill jag ta reda pÄ pojkars och flickors lÀsvanor och attityder och se om det framkommer nÄgra skillnader dem emellan. Jag vill fÄ reda pÄ hur mycket eleverna lÀser och hur mycket tid som Àgnas Ät lÀsning i jÀmförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom omrÄdet och genomförde sedan en enkÀtundersökning pÄ en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det Àr stor skillnad pÄ hur mycket eleverna lÀser.

Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

I min studie har jag valt att tolka fyra ungdomars upplevelser om vad de anser om hur förÀldrars attityder och engagemang pÄverkar ungdomars motivation till skolarbete. Faktorerna som ungdomarna ansÄg pÄverkade dem mest för att de skulle klara sina studieresultat var trygghet och kÀrlek. Studien visar att bÄde brist och överflöd pÄ bekrÀftelse och beröm kan sporra till bÀttre studieresultat..

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.