I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hÀlsa mellan olika grupper i samhÀllet gÀllande bemötande och den vÄrd som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohÀlsa och kortare livslÀngd. Det har ocksÄ visat sig att denna grupp ofta fÄr sÀmre somatisk vÄrd och inte tillgÄng till rekommenderade lÀkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror pÄ att vÄrden, liksom samhÀllet i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och vÀrderingar i samhÀllet. Det Àr dÀrför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkÀt med egenkonstruerade pÄstÄende, inspirerade av enkÀten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Syftet med denna studie Àr att studera elevers svÄrigheter i hanterandet av matematikuppgifter gÀllande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnÄende- och strÀvansmÄl. Kvalitativt inriktade intervjuer har anvÀnts som undersökningsmetod, dÄ studiens huvudsakliga syfte har varit att pÄ djupet undersöka och ge exempel pÄ elevers förstÄelse. Elevsvaren har analyserats utifrÄn hur representationsformer, begreppsuttryck och innehÄll anvÀnds gÀllande omkrets, area och kursplanens mÄl. Eleverna visar svÄrigheter gÀllande omkrets- och areamÀtning och areakonservering, vilket utgör uppnÄendemÄl inom mÄlet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjÀlp av grundlÀggande matematiska begrepp. Elevernas förstÄelse ökar nÀr de fÄr visa och förklara sin förstÄelse muntligt och med hjÀlp av bilder..

Studien handlar om hur islam och muslimer har framstÀllts i svensk dags- och kvÀllspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingÄr tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels anvÀnts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys dÀr Àven flertalet av vÄra teorier ingÄr. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehÄllsanalysen presenteras dessa tidningars instÀllning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell.

I mötet mellan sjuksköterska och patient kan attityder förstÄs som kÀnslorna som sjuksköterskan har mot patienten, sjuksköterskans syn pÄ patienten samt dennes sÀtt att bemöta patienten. Historiskt sett har personer med psykisk ohÀlsa mötts med negativa attityder, vilket delvis finns kvar i samhÀllet Àven i dagslÀget. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt hur attityder kan pÄverka omvÄrdnaden. I denna systematiska litteraturstudie ingick 16 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med en kvantitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats.

Centrum för denna studie utgörs av ett försök att fÄnga hur nÄgra lÀrare förhÄller sig till elevers inflytande i lÀrande och hur deras elever tycker att detta inflytande fungerar i praktiken. Med utgÄngspunkt i nÄgra relativt konkreta frÄgestÀllningar - hur arbetar lÀrare med elevers inflytande i lÀrande, hur uppfattar elever att de har inflytande i lÀrande och pÄ vilket sÀtt har de dÄ inflytande samt vilka för och nackdelar finns med elevers inflytande i lÀrande - genomfördes en mindre intervjustudie med fyra lÀrare som arbetar i skolÄr fem samt nÄgra av deras elever. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden nÀr det gÀller elevers inflytande i lÀrande: planering/upplÀgg, genomförande och redovisning/utvÀrdering av ett kunskapsomrÄde. Resultatet visade att eleverna har inflytande i varierande grad i olika delar av lÀroprocessen och bÄde lÀrare och elever menade att det finns fördelar och nackdelar med att lÄta eleverna ha inflytande. Flera av respondenterna menade att elevers inflytande i skolarbetet gör att de upplever glÀdje, motivation och meningsfullhet i lÀrandet.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

KriminalvÄrdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgÄ en positiv förÀndring under sin verkstÀllighetstid i anstalt. Studiens syfte var dÀrför att undersöka kriminalvÄrdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning pÄverkade den. En sjÀlvdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes pÄ tre olika anstalter och ett hÀkte. Totalt svarade 28 kriminalvÄrdare pÄ enkÀten varav tvÄ tolkades som extremvÀrden och inte togs med i resultatet.

Muntlig bedömning Àr, frÄn och med höstterminen 2011, nÄgot som alla matematiklÀrare inom gymnasieskolan kommer att fÄ genomföra dÄ en muntlig del lÀggs som obligatorisk för alla elever inom Ärskurs 1. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att konstruera kriterier som lÀrare kan anvÀnda som hjÀlp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga pÄ elevers representationsformer och transformationer dÀremellan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades dÄ de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrÄn ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar bÄde missuppfattningar och förstÄelse beroende pÄ hur dessa transformationer ter sig.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

Svensk forskning om ungdomars attityder till polisen Àr mycket begrÀnsad. Detta examensarbete syftar dÀrför till att studera vilka attityder till polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstÄs och förbÀttras om dessa Àr negativa. Studien Àr baserad pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i Äldrarna 15-16 Är. Följande frÄgestÀllningar har besvarats:- Vilka attityder förekommer mot polisen bland pojkar i Äldrarna 15-16 Är i Rinkeby?- Hur kan dessa attityder förstÄs?- Hur skulle attityderna till polisen kunna förbÀttras om dessa Àr negativa?Grounded theory har anvÀnts som analysmetod och tvÄ teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan anvÀnts för att tolka och förklara attityderna.

Studiens syfte Àr att fokusera pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare sÀger sig omsÀtta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexÄringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lÀrare sÀger sig differentiera i sexÄrsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lÀrare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar pÄ att lÀrare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom dÄ lÀromedel anvÀnds samt att innehÄllet i undervisningen inte differentieras. LÀrarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsÀttningar och behov..

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.