Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lärare som undervisar i år sex från fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sätt som i huvudsak används för att bedöma elevers kunskaper är skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lärare bedömer med hjälp av känsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna används främst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att målen med undervisningen har nåtts.

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.

I Lgr 11 betonas att elever ska lära sig olika beräkningsstrategier i huvudräkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvägagångssätt. Denna studie undersöker vilka olika beräkningsstrategier elever i mellanstadiet använder sig utav och vilka missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie där vi har utgått från befintlig data. Resultatet i vår undersökning visar att eleverna använder sig av olika beräkningsstrategier och att de flesta missuppfattningar beror på bristfälliga förkunskaper.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Denna uppsats belyser elevers sätt att se på sitt eget lärande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur eleverna vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande samt hur lärarna kring eleverna kan möta upp detta synsätt. För att ta reda på elevernas åsikter har de fått svara på en enkät. Undersökningen har vänt sig till elever i årskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lärarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att låta lärare reflektera kring sina lärandesituationer.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Vårt examensarbete handlar om läsförståelse, vad det kan innebära och hur det kan definieras. I samtal med två lärare och två specialpedagoger, på två olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på läsförståelse. Vi undersöker också undervisningen; hur lärarna arbetar med läsförståelse i skolan, hur de stödjer barns läsförståelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns läsförståelse. Studiens resultat visar att läsförståelse kan delas upp i två delar, avkodning och förståelse, och att avkodningen måste vara avklarad för att förståelse ska vara möjlig. Undersökningen visar också att elevernas läsförståelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att använda sig av elevernas förförståelse.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, något som ärvts ner genom generationer. Men är utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmåga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krävande uppgifter frestar på arbetsminnet och skapar störande effekter som sänker hjärnans prestationsförmåga. Således är kanske den traditionella provutformningen med de svåra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper på ett sätt som gör dem rättvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrågornas ordning påverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var även av intresse om utformningen påverkade elevernas motivationsnivå, åsikt om provet eller hur lång tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning.