Syftet med undersökningen var att undersöka vilka attityder gymnasieelever har till att arbeta med mindre lärarstyrda laborationer, så kallade fria laborationer, där Eleverna ges mer frihet avseende planering och utförande. För att undersöka detta användes kvalitativa metoder, en kombinerad enkät- och intervjustudie. Resultatet visar att gymnasieelevers attityder till fria laborationer är positiva. Eleverna upplever många fördelar i jämförelse med traditionellt instruerade laborationer. Eleverna uppger bland annat att de genom ett friare arbetssätt under en laboration förstår och lär mer jämfört med en styrd laboration.

Syftet med min uppsats är att studera Eleverna på en högstadieskola i ett mindre samhälle i Skåne om klimatet på skolan. Med klimatet på skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna på skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och kränkande behandlingar. Hur trivs Eleverna egentligen på skolan, är det så illa som en del elever påstår eller trivs de bra på skolan under skoltid och hur är attityden mellan Eleverna. Metoden är en enkätundersökning på ca 100 elever jämnt fördelat på årskurs 7,8 och 9 på skolan. Huvudresultatet var betydligt bättre än vad Eleverna beskrev vid andra tillfällen och stämde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsområde.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av Elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade Eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda Eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få Elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av Eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot Eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat..

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av Elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade Eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

 Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur Eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur elever på en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgångspunkt i en tidigare studie undersöks det hur Eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till läraren och kön påverkar deras betyg. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur Eleverna ser på inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar på några anledningar till varför Eleverna på skolan tror att lärarna sätter betyg på otillåtna grunder..

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där Eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i Eleverna och ingav respekt.

Om elevers uppfattningar om ordning och reda; vad det innebär, vad Eleverna själva har för ansvar, vad läraren har för roll och hur betygen spelar in..

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av Eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Syftet med arbetet var att undersöka huruvida Elevernas läsförståelse i engelska förbättrades genom att använda skönlitteratur. För att undersöka detta använde vi oss av kortare noveller och texter, som i majoritet lästes i läxa, övningshäften, samtal och diskussioner med Eleverna, antingen enskilt eller i helklass. Övningshäftena var till för att överskådligt kunna se om förbättringar skedde hos Eleverna i fråga om läsförståelsen och därmed även om deras analytiska förmåga förbättrades. Dessa mätningar utfördes regelbundet och med kortare texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna använde vi oss av för att förvissa oss om ett Eleverna aktivt deltog samt om Eleverna förstod vad vi läste och gjorde, men inte minst för att motivera Eleverna för uppgifterna.

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur Eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på: ? I vilken utsträckning upplever sig Eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? På vilka sätt upplever Eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig Elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att Eleverna genomgående upplever låg delaktighet.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där Eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i Eleverna och ingav respekt.

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av Eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment?I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå:hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelserhur de presenterar och berättar händelserna för Elevernavilka motiv de har för undervisningenhur Eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelsernahur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om elever ser något samband mellan fysisk aktivitet och inlärning. Genomförandet av denna studie bestod av enkätundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till Eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrån från våra frågeställningar. Resultaten visar att en stor del av Eleverna deltar både i aktiviteterna på skolidrotten och är fysiskt aktiva på fritiden. Vidare kunde vi se att Eleverna i rätt stor utsträckning vet vilka faktorer som påverkar deras inlärning. En slutsats som vi kan dra är att många elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlärning..