I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och Elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.Resultatet av studien visar att Eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har Elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter.

Den undersökta skolan i denna uppsats använde sig av en undervisningsform i idrott och hälsa där Eleverna fick välja ett intresseområde som undervisningen utgick ifrån. De områden Eleverna kunde välja mellan var musik, boll, fys och friluftsliv. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever på gymnasiet upplever denna form av undervisningi idrott och hälsa där de själva har valt ett intresseområde.- Vad anser Eleverna om intresseindelad undervisning och skiljer sig detta mellan pojkar och flickor?- Vad ser Eleverna för fördelar och nackdelar med intresseindelad undervisning?- Finns det något samband mellan vilken intressegrupp och vilket gymnasieprogram Eleverna valt?I undersökningen har en kvantitativ metod använts i form av enkätundersökningar. Denna metod valdes för att få en generell bild av vad Eleverna anser om undervisningsformen.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i ämnet matematik har försämrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkätundersökning med påståenden tillhörande ämnet matematik i årskurs 7-9 på en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta ställning till varje påstående genom att, svara med instämmer helt, instämmer delvis, tveksamt, tar delvis avstånd eller tar helt avstånd. Vår undersökning visar på att Eleverna överlag tycker att matematik är intressant och viktigt.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur Eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: ? Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning ? Hur upplever Eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med Eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

Uppsatsen behandlar synen på läxor i dagens skola. Jag har undersökt om och varför vi har läxor i skolan. Varför vi har läxor är en fråga som ständigt är i hetluften. Min huvudfrågeställning är: Behövs läxorna för att Eleverna ska kunna nå kunskapsmålen i skolan? Jag har utifrån detta berört frågor behandlar Elevernas syn på läxor, om Eleverna tycker att de får utökade kunskaper av läxorna och om de tycker att de bör ha läxor.

Syftet med studien var att synliggöra begreppet individualisering och att vi själva skulle planera och genomföra en individualisering som skiljer sig från den traditionella kvantitativa hastighetsindividualiseringen. Vi valde att genomföra en individualisering som bygger på vissa valmöjligheter samt variation i arbetssätt och innehåll. Inom vårt planerade arbetssätt arbetar samtliga elever inom samma område och vårt arbetssätt skulle kunna ingå under en kvalitativ individualisering. Vår individualisering har genomförts i en sjätteklass inom området längd. Utifrån genomförandet har vi sedan undersökt vilka val Eleverna har gjort och vad som styr deras val.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att Eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med Eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur Eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur Eleverna uppfattar bildsamtalen.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svårigheter för Eleverna, framförallt i språk.Vi har även genomfört en undersökning på en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svårigheter och vilka svårigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stärka Eleverna inom dessa områden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror på att Eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att få en inblick i hur man kan hjälpa elever i matematiksvårigheter, och även tipsa andra om hur man kan gå tillväga.

Vi kommer i vårt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser på skillnaderna med att gå i specialklass jämfört med att gå i vanlig klass. Vidare kartlägges om Eleverna hade önskat eventuella förbättringar gällande undervisningssyftet. På skolorna finns det vanliga klasser, men även speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, såsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever på två olika gymnasieskolor, där majoriteten av Eleverna föredrog att gå i specialklass.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja Eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos Eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever..

????Syftet med vårt arbete var att undersöka svårigheterna och problemen som inträffar de nyanlända Eleverna i ämnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lärarna arbetar för att få bättre resultat och öka den matematiska förståelsen hos Eleverna.Eftersom vi kom fram till att språket är en av de största faktorer som ligger bakom Elevernas misslyckande i ämnet matematik, bestämde vi oss att undersöka modersmålets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och få reda på hur Eleverna lär sig bäst använde vi oss av en enkätundersökning. Vår målgrupp var de nyanlända elever som läser på gymnasienivå.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger Eleverna hjälp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken.Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att Eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Syftet med detta arbete var att undersöka vad elever reflekterar över vid problemlösning. För att finna svar på detta genomfördes observationer, där elever i årskurs 8, fick lösa ett matematiskt problem. Eleverna arbetade enligt Polyas problemlösningsmetod. Denna metod är indelad i fyra faser där den sista fasen är att se tillbaka och reflektera över det lösta problemet. Resultatet visar på en ovana bland Eleverna att reflektera efter löst problem.

Syftet med vår undersökning var genom att introducera och att arbeta med inlärningsstilar, utvärdera om Eleverna blivit uppmärksammade på vilket sätt de lär sig bäst, det vill säga vilken/vilka som är deras starkaste preferens/er. I bakgrunden beskrivs hur synsättet på kunskap och intelligens förändrats genom tiderna, samt hur det lett fram till forskningen om multipla intelligenser och inlärningsstilar. Undersökningen genomfördes under åtta veckor i år sju, höstterminen 2004. Via en stilenkät utsågs tio försökspersoner av Eleverna. Dessa personer observerades under lektioner, som hade utformats utifrån teorin om inlärningsstilar.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lärarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till läsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter både hos Eleverna och hos läraren. I undersökningen ingick tio lärare i år F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till läsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att få tillgång till lärarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.