Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Rörelse och musik har alltid varit starkt sammanlänkade. Människor har i alla tider och i på alla kontinenter rört sig till musik. Främst genom flera olika sorters dans har musiken kommit till uttryck genom rörelse. Syftet med denna undersökning är att studera hur musiklärare ser på rörelse i musikundervisningen. Undersökningen är gjord med hjälp av en litteraturgenomgång bestående av tidigare forskning och teorier på området och kvalitativa intervjuer av musiklärare i grundskolan.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering.Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasietDet individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna.

Uppsatsen handlar om hur flerspråkiga elever integreras och inkluderas i en mångkulturell skola. Fyra olika lärare intervjuades efter en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lärare prioriterade inkludering av flerspråkiga och nyanlända elever för att påskynda deras integration i den svenska skolan. Lärarna lyfte också fram vikten av en god modersmålsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlärning och förståelse för dem. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang från hemmet och föräldrarna är av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan.

Syftet med den här undersökningen har varit att utgå från Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun från 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nämligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och måluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika områden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den här undersökningen som alla går i samma klass i ett område som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och där skolresultaten försämrats. Syftet har vidare varit att öka förståelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det är gå på en mångkulturell skola och hur de upplever bemötandet från lärare. Min undersökning har visat att lärarnas bemötande gentemot elever ibland bygger på förutbestämda förväntningar som grundar sig på elevers tidigare resultat.

Uppsatsen bygger i första hand på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever från en gymnasiesärskola. Syfte med intervjustudien är att ge läsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de går på en gymnasiesärskola. Uppsatsen presenterar också en enkätundersökning med samtliga elever på samma gymnasiesärskola, vilken belyser frågan om tidigare skolgång i särskoleklass eller integrerad skolform påverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benämna sina svårigheter. Enkätstudiens resultat är inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gått i särskoleklass är lite mer medvetna om sitt funktionshinder än de som gått i integrerad skolform.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Ordet stress har i dagens samhälle många olika betydelser och kan användas till att beskriva många olika tillstånd, både negativa och positiva, genom denna uppsats kan man se att stressen i samhället har ökat och även att den har krypigt neråt i åldrarna. Detta har resulterat i att antalet elever som lider av oro, ångest, magont, huvudvärk, trötthet, yrsel m.m. har mer än fördubblats. Dessa ohälsosamma tillstånd är ett resultat av vårt samhälle, alltså ett resultat av långvarig eller negativ stress. Genom denna uppetats kommer även frågan om hjälp och återhämtning att behandlas, vilken hjälp kan de elever få som lider av stress och vad innebär återhämtning och varför är den så viktig för att vi ska må bra.Syftet med denna uppsats är alltså att ta reda på vad det är med skolan som gör att eleverna känner sig stressade och även vilken hjälp skolan erbjuder de elever som lider av stress.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas.