Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

Vad innebär begreppet matematiksvårigheter, hur arbetar lärare med elever som har matematiksvårigheter och finns det några områden inom matematiken som dessa elever har speciella problem med? Med dessa tre frågor som utgångspunkt har jag genomfört en litteraturstudie samt en empirisk studie som består av intervjuer med sex olika lärare. Jag tar under litteraturstudien upp områden som elever och matematik, lärares syn på elever med matematiksvårigheter, olika sorters matematiksvårigheter och hur lärare bör undervisa elever med matematiksvårigheter. I intervjuerna försöker jag få fram lärarnas syn inom samma områden för att sedan kunna jämföra om lärarna i praktiken följer kunskapen som finns i litteraturen.Resultatet av studien visar främst att teori och praktik inte går hand i hand. Litteraturen anser att skolan ska låta eleverna leka, känna och prata matematik, medan flera av intervjuernas respondenter anser att matematiken ska vara helt teoretisk och abstrakt.

I vårt examensarbete har vi valt att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsättning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lärare i idrott och hälsa, är det vi använt oss av för att undersöka hur lärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsättning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgått ifrån. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslärarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan på lärarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsättning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrån resultatet och ställer detta mot litteraturen.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på.

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes.

SammanfattningDen här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Detta arbete bygger på en enkätundersökning som inkluderar elever, lärare och föräldrar. Syftet med detta arbete är att undersöka om lärare och elever arbetar med åtgärdsprogrammen i skolan. När jag funderade på hur jag skulle få korrekt information om åtgärdsprogram och mobbning tänkte jag gå direkt till källan nämligen lärarna, eleverna och föräldrarna. Jag har gått ut till två klasser i årskurs 6 och lämnat ut enkäter till både elever, lärare och föräldrar. .

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under våra praktikperioder, då elever i behov av särskilt stöd lämnade klassrummet för att gå till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lämna klassrummet fick vi aldrig veta. Därav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhållningssätt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrågan; hur förhåller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av särskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att få svar på vår fråga.

Syftet med denna studie är att undersöka behöriga lärare i idrott och hälsas attityder till överviktiga elever samt om det finns någon skillnad i lärarens förväntningar på normalviktiga och överviktiga elevers allmänna idrottsliga prestation. Studien bygger på enkätsvar av 70 behöriga lärare i idrott och hälsa i södra Sverige. Resultatet visar att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lärare i idrott och hälsas förväntning på överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthållighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förväntad allmän prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förväntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekräftar tidigare forskning som även de funnit att lärare i idrott och hälsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: Förväntningar, attityder och övervikt .

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i årskurs 3 - 4 har om läslust. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 elever som går i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansåg att hemmiljön stimulerade mer till läslust än vad skolan gör. Eleverna berättade att de får ont i ryggen när de läser i skolan och menar att bekväma möbler är en förutsättning för att de ska känna läslust vid läsning. Undersökningen visade också att det har stor betydelse hur lästillfällena är organiserade för att eleverna ska känna läslust.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra ett elevperspektiv på föräldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förståelse för elever. Föräldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, därför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras våra frågeställningar; hur uppfattar elever föräldrasamverkan? och hur ser elever på sin möjlighet att påverka föräldrasamverkan?Vi försöker till en början i vår litteraturgenomgång göra en teoretisk förankring, detta för att förstå problematiken kring eleven i föräldrasamverkan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

Specialarbete ? svenska (Inriktning inom lärarutbildningen), Grundnivå, 15 högskolepoäng.