For centuries Islam and Muslims have been subject to islamophobic attitudes in the west. The purpose with this study was to see into the making of open and closed attitudes against Islam and Muslims from a conflict in southern Thailand, and also to so see if Muslims are portrayed as more violent than the Buddhist groups in the conflict. The aim of the study is also to see if Muslims fall into a violent stereotype. This was studied by looking at five Swedish newspapers coverage of the conflict, during a given time. To be able to look into this, two theories will be used, the first one is the Runnymede Trust theory, which is about open and closed attitudes against Islam and Muslims.

Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt..

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

     Syftet med uppsatsen är att undersöka hur praktiserande muslimska elever i den svenska skolan firar ramadan, och på vilket sätt pedagoger och muslimska elever upplever att skolprestationen påverkas av ramadanfirandet. Forskningen visar på att fastan medför fysiologiska svårigheter vilket vi vill fördjupa oss i. Vi vill även ta reda på om pedagoger och praktiserande muslimska elever upplever att det finns annan problematik kopplat till ramadan.     Syftet besvarar vi med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervjustudie. Intervjuerna bestod av sex pedagoger och sex elever, formen på intervjuerna var både strukturerade och semi-strukturerad.I teoribakgrunden framgår det tillexempel vilka konsekvenser som kan uppstå i skolan när elever fastar en hel månad. Andra betydelsefulla delar i teoribakgrunden är islams mångfald och synen på islam i Sverige samt hur firandet av ramadan går till för muslimer i Sverige.      Resultatet visar på att de muslimska eleverna firar ramadan på liknande sätt.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Tanken om att skriva en uppsats som behandlar hur man som ung muslim i en samtida svensk kontext definierar och konstruerar sin religiösa identitet har sitt ursprung i min vilja att tillägna mig en bättre beredskap i bemötandet av muslimska elever i min undervisning om islam. Syftet med denna uppsats är att undersöka projektet Fredsagenterna. Undersökningen tar sin utgångspunkt i hur projektet väljer att förhålla sig till majoritetssamhället samt i hur de unga muslimer som ingår i projektet ser på sin religiösa identitet i relation till majoritetssamhället. Undersökningen har utförts som en fallstudie bestående av en enkät, observationer samt kvalitativa intervjuer med fyra deltagare i projektet. Alla tre moment är genomförda i samband med en av projektets kurshelger.

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.

The purpose of this comparative study is to investigate if the views of Sayyid Qutb and Tariq Ramadan regarding social structure and religion are possible to unite with western liberal democracy. The basis of the study is the problematizing approaches written by Qutb and Ramadan regarding the possible unity between Islam and democracy. These problematizing approaches are then tested on the political philosophy of liberalism to see if a unity is possible.The result showed that Qutb's view did not meet the criteria of democracy, which wasn't surprising due to his negative views on the system. However, Ramadan's reformist view on Muslim identity did unite with the views of liberal democracy, though questions regarding the possibility of creating and preserving a European Muslim identity in the secular society were immediately brought to attention.The importance in Qutb's view is social equality, unity and submission to God and the importance of Ramadan's view is to create and preserve a European Muslim identity and adapt to the society where you live and participate as a citizen. Qutb's view will not tolerate diversity and one is to keep or convert to the Muslim faith.

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna.

Is the Muslim Brotherhood a political force that can be able to push Egyptian society in to the process of democratization? We think that the answer to that question is yes, even though the movement clearly state that their main aim to create a democratic state, but based upon the Islamic shari?ah-laws. In this paper, we examine if the Brotherhoods? political platforms and ideas are compatible with the classic ideas of how a democratic state should be. We discuss Robert A.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

Titeln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme..